Toko sy andininy momba Persia

  2nd Book of Chronicles 2 Tantara Tantara II 2ème Livre des Chroniques
...............
2Tt / 2Tan 36.20 And them that had escaped from the sword carried he away to Babylon; where they were servants to him and his sons until the reign of the kingdom of Persia: Ary ny olona sisa tsy matin-tsabatra dia nentiny ho babo tany Babylona, ka tonga mpanompo azy sy ny zanany ireny mandra-panjakan' ny mpanjakan' i Persia, Nentin' i Nabokodonozora ho babo tany Babilona ny olona sisa tsy matin-tsabatra, ka tonga andevon' izy sy ny zanany ireny, mandra-panjakan' ny mpanjakan' i Persa. Puis Nabuchodonosor déporta à Babylone le reste échappé à l'épée; ils durent le servir ainsi que ses fils jusqu'à l'établissement du royaume perse,
...............
2Tt / 2Tan 36.22 Now in the first year of Cyrus king of Persia, that the word of the Lord spoken by the mouth of Jeremiah might be accomplished, the Lord stirred up the spirit of Cyrus king of Persia, that he made a proclamation throughout all his kingdom, and put it also in writing, saying, Ary tamin' ny taona voalohany nanjakan' i Kyrosy, mpanjakan' i Perisa, dia notairin' i Jehovah ny fanahin' i Kyrosy mpanjakan' i Persia. mba hanatanteraka ny tenin' i Jehovah izay nampilazainy an' i Jeremia, ka dia nandefa teny eran' ny fanjakany rehetra izy, sady nataony an-tsoratra koa izany hoe: Tamin' ny taona voalohany nanjakan' i Sirosa, mpanjakan' i Persa, dia namporisihin' ny Tompo, ny fanahin' i Sirosa mpanjakan' i Persa, mba hahatanteraka ny tenin' ny Tompo tamin' ny vavan' i Jeremia, ka nasainy natao kabary sy nolazaina an-tsoratra hiely eran' ny fanjakany izao teny izao: Et la première année de Cyrus, roi de Perse, pour accomplir la parole de Yahvé prononcée par Jérémie, Yahvé éveilla l' esprit de Cyrus, roi de Perse, qui fit proclamer - et même afficher - dans tout son royaume :
2Tt / 2Tan 36.23 Thus saith Cyrus king of Persia, All the kingdoms of the earth hath the Lord God of heaven given me; and he hath charged me to build him an house in Jerusalem, which is in Judah. Who is there among you of all his people? The Lord his God be with him, and let him go up. Izao no lazain' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia: Ny fanjakana rehetra ambonin' ny tany dia efa nomen' i Jehovah, Andriamanitry ny lanitra, ahy; ary Izy efa nandidy ahy hanao trano ho Azy any Jerosalema, izay any Joda. Koa iza avy moa aminareo rehetra no olony? Jehovah Andriamaniny anie nomba azy, fa aoka hiakatra izy. Izao no lazain' i Sirosa mpanjakan' i Persa: Efa nomen' ny Tompo Andriamanitry ny lanitra ahy ny fanjakana rehetra eto an-tany: ary efa nandidy ahy izy, hanao trano ho azy any Jerosalema. Koa iza avy moa aminareo no vahoakany? Homba azy anie Iaveh Andriamaniny ary aoka hiakatra izy... " Ainsi parle Cyrus, roi de Perse : Yahvé, le Dieu du ciel, m' a remis tous les royaumes de la terre; c' est lui qui m' a chargé de lui bâtir un Temple à Jérusalem, en Juda. Quiconque, parmi vous, fait partie de tout son peuple, que son Dieu soit avec lui et qu' il monte! "

  Book of Ezra Ezra Esdrasa Livre d'Esdras
Ezr / Esd 1.1 Now in the first year of Cyrus king of Persia, that the word of the Lord by the mouth of Jeremiah might be fulfilled, the Lord stirred up the spirit of Cyrus king of Persia, that he made a proclamation throughout all his kingdom, and put it also in writing, saying, Ary tamin' ny taona voalohany nanjakan' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia, dia notairin' i Jehovah ny fanahin' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia, mba hanatanteraka ny tenin' i Jehovah izay nampilazainy an' i Jeremia, ka dia nandefa teny eran' ny fanjakany rehetra izy, sady nataony an-tsoratra koa izany hoe: Tamin' ny taona voalohany nanjakan' i Sirosa mpanjakan' i Persa, dia namporisihin' ny Tompo ny fanahin' i Sirosa mpanjakan' i Persa, mba hahatanteraka ny tenin' ny Tompo, nolazainy tamin' ny vavan' i Jeremia: ka nasainy natao kabary sy nolazaina an-tsoratra, hiely eran' ny fanjakany izao teny izao: Or la première année de Cyrus, roi de Perse, pour accomplir la parole de Yahvé prononcée par Jérémie, Yahvé éveilla l' esprit de Cyrus, roi de Perse, qui fit proclamer et même afficher dans tout son royaume
Ezr / Esd 1.2 Thus saith Cyrus king of Persia, The Lord God of heaven hath given me all the kingdoms of the earth; and he hath charged me to build him an house at Jerusalem, which is in Judah. Izao no lazain' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia: Ny fanjakana rehetra ambonin' ny tany dia efa nomen' i Jehovah, Andriamanitry ny lanitra, ahy; ary Izy efa nandidy ahy hanao trano ho Azy any Jerosalema izay any Joda. Izao no lazain' i Sirosa mpanjakan' i Persa: Efa nomen' ny Tompo Andriamanitry ny lanitra ahy ny fanjakana rehetra eto an-tany, ary efa nandidy ahy izy, hanao trano ho azy, any Jerosalema any Jodà. "Ainsi parle Cyrus, roi de Perse : Yahvé, le Dieu du ciel, m' a remis tous les royaumes de la terre, c' est lui qui m' a chargé de lui bâtir un Temple à Jérusalem, en Juda.
...............
Ezr / Esd 1.8 Even those did Cyrus king of Persia bring forth by the hand of Mithredath the treasurer, and numbered them unto Sheshbazzar, the prince of Judah. Ary Mitredata, mpitahiry ny haren' ny fanjakana, dia nasain' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia; namoaka ireny, ka nisainy sady natolony an' i Sesbazara, lehiben' ny firenen' i Joda. Napetrak' i Sirosa mpanjakan' i Persa tao am-pelatanan' i Mitridata mpitahiry vola izany, ary izy no nanolotra azy, rahefa nisainy, tamin' i Sasabasara, filohan' i Jodà. Cyrus, roi de Perse, les remit aux mains de Mithridate, le trésorier, qui les dénombra pour Sheshbaççar, le prince de Juda.
...............
Ezr / Esd 3.7 They gave money also unto the masons, and to the carpenters; and meat, and drink, and oil, unto them of Zidon, and to them of Tyre, to bring cedar trees from Lebanon to the sea of Joppa, according to the grant that they had of Cyrus king of Persia. Ary nomeny vola ny mpipai-bato sy ny mpandrafitra, ary ny any Tyro sy ny any Sidona dia nomeny zavatra hohanina sy hosotroina sy diloilo mba hitondrany hazo sedera avy any Libanona hatramin' ny ranomasina any Jopa, araka ny teny efa azony tamin' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia. Nomem-bola ny mpipai-bato amam-pandrafitra: nomen-kanina amam-pisotro sy diloilo koa ny Sidoniana sy ny Tiriana, mba hitondrany ny hazo sedera avy any Libàna amin' ny ranomasina, hatreo Jope, araka ny fanomezan-dàlana azo tamin' i Sirosa mpanjakan' i Persa. Puis on donna de l' argent aux tailleurs de pierre et aux charpentiers; aux Sidoniens et aux Tyriens on remit vivres, boissons et huile, pour qu' ils acheminent par mer jusqu'à Jaffa du bois de cèdre en provenance du Liban, selon l' autorisation accordée par Cyrus, roi de Perse.
...............
Ezr / Esd 4.3 But Zerubbabel, and Jeshua, and the rest of the chief of the fathers of Israel, said unto them, Ye have nothing to do with us to build an house unto our God; but we ourselves together will build unto the Lord God of Israel, as king Cyrus the king of Persia hath commanded us. Fa Zerobabela sy Jesoa mbamin' ny namany lohan' ny fianakaviana tamin' ny Isiraely namaly azy hoe: Tsy misy raharaha hikambananareo aminay amin' ny hanaovana trano ho an' Andriamanitray; fa izahay ihany no hanao trano ho an' i Jehovah, Andriamanitry ny Isiraely, araka izay efa nandidian' itompokolahy Kyrosy, mpanjakan' i Persia, anay. Fa namaly azy kosa Zorobabela sy Josoe mbamin' ireo namany loham-pianakavian' Israely nanao hoe: Tsy mety raha izahay sy hianareo no miara-manao ny tranon' Andriamanitray, fa izahay ihany no hanao azy, ho an' ny Tompo Andriamanitr' Israely, araka ny voadidin' ny mpanjaka, dia Sirosa mpanjakan' i Persa. Zorobabel, Josué et les autres chefs de familles israélites leur répondirent : "Il ne convient point que nous bâtissions, vous et nous, un Temple à notre Dieu : C' est à nous seuls de bâtir pour Yahvé le Dieu d' Israël, comme nous l' a prescrit Cyrus, roi de Perse."
...............
Ezr / Esd 4.5 And hired counsellors against them, to frustrate their purpose, all the days of Cyrus king of Persia, even until the reign of Darius king of Persia. sady nanamby olona hanome hevitra hanohitra azy hahafoana ny heviny hatramin' ny andro nanjakan' i Kyrosy tany Persia ka hatramin' ny nanjakan' i Dariosy, mpanjakan' i Persia. Ary azony tambim-bola hamely azy aza ny mpanolo-tsaina sasany, mba tsy hahavanona ny asany. Ary izany dia naharitra nandritra ny andron' i Sirosa, mpanjakan' i Persa, ka hatramin' ny andro nanjakan' i Dariosa, mpanjakan' i Persa. on soudoya contre eux des conseillers pour faire échouer leur plan, pendant tout le temps de Cyrus, roi de Perse, jusqu' au règne de Darius, roi de Perse.
...............
Ezr / Esd 4.7 And in the days of Artaxerxes wrote Bishlam, Mithredath, Tabeel, and the rest of their companions, unto Artaxerxes king of Persia; and the writing of the letter was written in the Syrian tongue, and interpreted in the Syrian tongue. Ary tamin' ny andron' i Artaksersesy no nanoratan' i Bislama sy Mitredata sy Tabela mbamin' ny namany sisa ho any amin' i Artaksersesy, mpanjakan' i Persia; ary ny soratra tamin' ny taratasy dia nataony tarehin-tsoratra Syriana sady nataony teny Syriana koa. Ary tamin' ny andron' i Artakserksesa, Beselama, Mitridata, Tabeela, mbamin' ireo namany sisa, dia nanaratra ho any amin' i Artakserksesa mpanjakan' i Persa; tarehin-tsoratra arameana no nanoratany ny taratasy, ary nadikany ho fiteny arameana. Au temps d' Artaxerxès, Mithridate, Tabéel et leurs autres collègues écrivirent contre Jérusalem à Artaxerxès, roi de Perse. Le texte du document était d'écriture araméenne et de langue araméenne.
...............
Ezr / Esd 4.24 Then ceased the work of the house of God which is at Jerusalem. So it ceased unto the second year of the reign of Darius king of Persia. Dia natsahatra tsy natao ny tranon' Andriamanitra, izay tany Jerosalema; ary mbola nitsahatra ihany izany hatramin' ny taona faharoa nanjakan' i Dariosy, mpanjakan' i Persia. Ka dia natsahatra ny asa amin' ny tranon' Andriamanitra tao Jerosalema; ary naato teo izy, hatramin' ny taona faharoa nanjakan' i Dariosa mpanjakan' i Persa. C' est ainsi qu' avaient été arrêtés les travaux pour le Temple de Dieu à Jérusalem : ils demeurèrent interrompus jusqu'à la deuxième année du règne de Darius, roi de Perse.
...............
Ezr / Esd 6.14 And the elders of the Jews builded, and they prospered through the prophesying of Haggai the prophet and Zechariah the son of Iddo. And they builded, and finished it, according to the commandment of the God of Israel, and according to the commandment of Cyrus, and Darius, and Artaxerxes king of Persia. Dia nanao ny trano ny loholon' ny Jiosy ka nambinina noho ny faminanian' i Hagay mpaminany sy Zakaria, zanak' Ido. Ary nanao ny trano izy ka nahavita azy, araka ny didin' Andriamanitry ny Isiraely sy araka ny didin' i Kyrosy sy Dariosy ary Artaksersesy, mpanjakan' i Persia. Ka dia rafitra nanao ny trano ireo loholon' Israely, ka nandroso tsara ny asa, noho ny faminanian' i Akzea mpaminany, sy Zakaria zanak' i Adao. Nanao izy dia nahavita araka ny didin' Andriamanitr' Israely sy araka ny didin' i Sirosa, Dariosa, Artakserksesa, mpanjakan' i Persa. Quant aux anciens des Juifs, ils continuèrent à bâtir, avec succès, sous l' inspiration d' Aggée le prophète et de Zacharie, fils d' Iddo. Ils achevèrent la construction conformément à l' ordre du Dieu d' Israël et à l' ordre de Cyrus et de Darius.
Ezr / Esd 7.1 Now after these things, in the reign of Artaxerxes king of Persia, Ezra the son of Seraiah, the son of Azariah, the son of Hilkiah, Ary rehefa afaka izany, tamin' ny nanjakan' i Artaksersesy, mpanjakan' i Persia, dia niakatra Ezra, zanak' i Seraia, zanak' i Azaria, zanak' i Hilklay Taty aorian' ireo zava-niseho ireo, tamin' ny andro nanjakan' i Artakserksesa mpanjakan' i Persa kosa indray, Esdrasa, zanak' i Saraiasa, zanak' i Azariasa, zanak' i Helkiasa, Après ces événements, sous le règne d' Artaxerxès, roi de Perse, Esdras, fils de Seraya, fils de Azarya, fils de Hilqiyya,
...............
Ezr / Esd 9.9 For we were bondmen; yet our God hath not forsaken us in our bondage, but hath extended mercy unto us in the sight of the kings of Persia, to give us a reviving, to set up the house of our God, and to repair the desolations thereof, and to give us a wall in Judah and in Jerusalem. Fa andevo izahay, nefa tsy nafoin' Andriamanitray, na dia tamin' ny fahandevozanay aza, fa nataony nahazo famindram-po eto imason' ireo mpanjakan' i Persia ihany hanomezany anay famelombelomana, hanangananay ny tranon' Andriamanitray sy hanamboaranay ny rava eo, ary hanomezany anay manda any Joda sy Jerosalema. Fa andevo izahay, nefa tsy nahafoy anay tao anatin' ny fahandevozanay ny Andriamanitray. Nitarika ireo mpanjakan' i Persa hanisy soa anay izy hamelombelona ny ainay, mba hanaovanay ny tranon' Andriamanitray sy hamboaranay ny rava eo, dia hanomezany anay fonenana voafefy amin' i Jodà sy Jerosalema. Car nous sommes esclaves; mais dans notre servitude notre Dieu ne nous a point abandonnés : il nous a concilié la faveur des rois de Perse, nous accordant un répit pour que nous puissions relever le Temple de notre Dieu et restaurer ses ruines, et nous procurant un abri sûr en Juda et à Jérusalem.

  Book of Nehemiah Nehemia Nehemia Livre de Néhémie
...............
Neh / Ne 12.22 The Levites in the days of Eliashib, Joiada, and Johanan, and Jaddua, were recorded chief of the fathers: also the priests, to the reign of Darius the Persian. Tamin' ny andron' i Eliasiba sy Joiada sy Johanana ary Jadoa ny Levita dia voasoratra ho lohan' ny fianakaviany; ary toy izany koa ny mpisorona, hatramin' ny nanjakan' i Dariosy Persiana. Tamin' ny andron' i Eliasiba, Joiadà, Johanàna, ary Jedoà, dia voasoratra avokoa ny levita loham-pianakaviana sy ny mpisorona, tamin' ny nanjakan' i Dariosa ilay Persa. Au temps d' Elyashib, de Yoyada, de Yohanân et de Yaddua, les chefs des familles des prêtres furent enregistrés sur le livre des Chroniques jusqu' au règne de Darius le Perse.

      Jodita Livre de Judith
...............
Jdt 16.10 Ny Persa nangovitra tamin' ny faheream-panahiny; ary ny Meda, tamin' izato hasahiany. Les Perses frémirent de son audace et les Mèdes furent confondus de sa hardiesse.

  Book of Esther Estera Estera Livre d'Esther
...............
Est 1.3 In the third year of his reign, he made a feast unto all his princes and his servants; the power of Persia and Media, the nobles and princes of the provinces, being before him: tamin' ny taona fahatelo nanjakany, dia nanao fanasana ho an' ny mpanapaka sy ny mpanompony rehetra izy; ary teo anatrehany koa ny lehiben' ny miaramilan' i Persia sy Media sy ny mpanapaka mbamin' ireo komandin' ny isan-tokony amin' ny fanjakany; dia nanao fanasana ho an' ny andriandahy amam-pandraharahany rehetra, tamin' ny taona fahatelo nanjakany. Tafavory teo anatrehany avokoa ny lehiben' ny foloalindahin' ny Persa sy ny Meda, ny lehibe sy governora isam-paritany: la troisième année de son règne, il donna un banquet, présidé par lui, à tous ses grands officiers et serviteurs chefs de l' armée des Perses et des Mèdes, nobles et gouverneurs de provinces.
...............
Est 1.14 And the next unto him was Carshena, Shethar, Admatha, Tarshish, Meres, Marsena, and Memucan, the seven princes of Persia and Media, which saw the king' s face, and which sat the first in the kingdom;) ary ny teo akaikiny dia Rarsena, Setara, Admata, Tarsisy, Maresa, Marsena, Memokana, mpanapaka fito tamin' i Persia sy Media, izay nahita ny tarehin' ny mpanjaka ka nipetraka tamin' ny fitoerana aloha teo amin' ny fanjakana): Ary ny nanakaiky azy indrindra, dia izy fito lahy, andriandahin' i Persa sy Media, Karsena, Setara, Admatà, Tarsisa, Maresa, Marsanà ary Mamokàna, izay nahita ny tavan' ny mpanjaka, sy nitana ny laharana voalohany teo amin' ny fanjakana. Il fit venir près de lui Karshena, Shétar, Admata, Tarshish, Mérès, Marsena et Memukân, sept grands officiers perses et mèdes admis à voir la face du roi et siégeant aux premières places du royaume.
...............
Est 1.18 Likewise shall the ladies of Persia and Media say this day unto all the king' s princes, which have heard of the deed of the queen. Thus shall there arise too much contempt and wrath. Ary na dia amin' izao andro izao aza ny andriambavin' i Persia sy Media, izay mandre ny nataon' ny vadin' ny mpanjaka, dia samy hilaza izany amin' ny mpanapaka rehetra voatendrin' ny mpanjaka; ka dia ho loza loatra ny famingavingana sy ny faniratsirana. Ka hatramin' izao anio izao ihany, ny andriambavin' i Persa sy Media handre izao nataon' ny mpanjakavavy izao, dia hilaza azy amin' ny andriandahin' ny mpanjaka rehetra, ka ho faniratsirana aman-katezerana be no hitranga. Aujourd' hui même les femmes des grands officiers perses et mèdes vont parler à tous les grands officiers du roi de ce qu' elles ont appris de la façon d' agir de la reine, et ce sera grand mépris et grande colère.
Est 1.19 If it please the king, let there go a royal commandment from him, and let it be written among the laws of the Persians and the Medes, that it be not altered, That Vashti come no more before king Ahasuerus; and let the king give her royal estate unto another that is better than she. Koa raha sitraky ny mpanjaka, dia aoka hisy didim-panjakana hivoaka avy eto amin' ny mpanjaka ka hosoratana ao amin' ny lalàn' i Persia sy Media ka dia tsy hovana, fa tsy hahazo hankeo anatrehan' i Ahasoerosy mpanjaka intsony Vasty; ary ny voninahitr' i Vasty dia aoka homen' ny mpanjaka ho an' izay vehivavy hafa tsara noho izy. Koa raha sitraky ny mpanjaka, aoka hisy didim-panjaka, haely hatraiza hatraiza amin' ny anarany, sady hosoratana ao amin' ny lalàn' ny Persa sy ny Meda, tsy ho azo dikaina, milaza fa tsy hiseho eo anatrehan' i Asoerosa mpanjaka intsony Vastì mpanjakavavy, ary ny voninahitra hoe mpanjakavavy dia homen' ny mpanjaka ny vehivavy hafa tsaratsara kokoa noho izy. Si tel est le bon plaisir du roi, qu' un édit émané de lui s' inscrive, irrévocable, parmi les lois des Perses et des Mèdes, pour interdire à Vasthi de paraître en présence du roi Assuérus, et que le roi confère sa qualité de reine à une autre qui vaille mieux qu' elle.
...............
Est 10.2 And all the acts of his power and of his might, and the declaration of the greatness of Mordecai, whereunto the king advanced him, are they not written in the book of the chronicles of the kings of Media and Persia? Ary izay rehetra nataony araka ny fahefany sy ny heriny mbamin' ny filazana ny fahalehibiazan' i Mordekay, araka izay nanandratan' ny mpanjaka azy, tsy efa voasoratra ao amin' ny bokin' ny tantaran' ny mpanjakan' i Media sy Persia va izany? Moa tsy voasoratra ao amin' ny bokin' ny Tantaran' ny mpanjakan' i Media sy Persa avokoa va ny zavatra momba ny fahefany sy ny herim-po nataony, ary ny andinidininy momba ny fahalehibeazana nanandratan' izy mpanjaka an' i Mardokea. Tous les exploits de sa vigueur et de sa vaillance, ainsi que la relation de l'élévation de Mardochée qu' il avait exalté, tout cela est écrit dans le livre des Chroniques des rois des Mèdes et des Perses.
...............
Est 16.10 Amanà zanak' i Amadata, Masedoniana, tena hafa firenena amin' ny taranaky ny Persa, tena lavitra ny halemem-panahiko, fantatrareo ny nandraisako azy, araka ny fahaizako mandray vahiny;
...............
Est 16.14 Ny nantenainy tamin' izany, dia ny hahazo antsika voasaratsaraka mba hanolorany ny fanjakan' ny Persa ho an' ny Masedoniana.
...............
Est 16.23 ho antom-pamonjena ho antsika sy ho an' izay rehetra tafaraiki-po amin' ny Persa, fa ho fahatsiarovana famongorana kosa ho an' izay miray tetika hamely ahy.

      Makabeo I 1er Livre des Maccabées
1M 1.1 Aleksandra, zanakalahin' i Filipo, Masedoniana, avy amin' ny tanin' i Setima, rahefa naharesy an' i Dariosa, mpanjakan' ny Persa sy ny Meda, sy tonga mpanjaka nisolo azy, ary efa nanjaka tamin' i Gresa, aloha, Après qu' Alexandre, fils de Philippe, Macédonien sorti du pays de Chettiim, eut battu Darius, roi des Perses et des Mèdes, et fut devenu roi à sa place en commençant par l' Hellade,
...............
1M 3.31 Noho izany fahasahiranany mafy izany, tapa-kevitra ny ho any Persa izy hamory hetra amin' ireo faritany ireo sy hanangom-bola be. L' anxiété s' emparait de son âme, il décida de gagner la Perse pour lever les tributs des provinces et ramasser beaucoup d' argent.
1M 6.1 Tamin' izany Antiokosa mpanjaka nitety ireo faritany avo. Nony reny fa any Persa, any amin' i Elimaida, misy tanàna anankiray malaza amin-karena, be volafotsy sy volamena, Cependant le roi Antiochus parcourait les provinces d' en haut. Il apprit qu' il y avait en Perse une ville du nom d' Elymaïs, fameuse par ses richesses, son argent et son or,
...............
1M 6.5 Tamin' izay nisy iraka tonga tany Persa nilaza taminy ny faharesen' ireo miaramila niditra tamin' ny tanin' i Jodà, Il était encore en Perse quand on vint lui annoncer la déroute des armées qui étaient entrées dans le pays de Juda.
...............
1M 6.56 no tonga avy any Persa sy Media, nomban' ny miaramila nanaraka ny mpanjaka, ka nitady handray ny raharaham-panjakana ho eo an-tanany. était revenu de Perse et de Médie avec les troupes qui avaient accompagné le roi, et cherchait à s' emparer de la direction des affaires.
...............
1M 14.2 Nony ren' i Arsasa, mpanjakan' i Persa sy Media, fa niditra ny faritaniny Demetriosa, dia nirahiny hanao azy sambo-belona ny iray tamin' ireo jeneraliny. Arsace, roi de Perse et de Médie, ayant appris que Démétrius était rentré sur son territoire, envoya un de ses généraux le capturer vivant.

      Makabeo II 2ème Livre des Maccabées
...............
2M 1.13 Satria rahefa lasa nankany Persa ny filohan' ny fahavalo nitondra takika toa tsy ho azo resena, dia voavono izy ireo tao amin' ny fitoerana masin' i Nanea noho ny hafetsen' ireo mpisoron' i Nanea. Leur chef, en effet, étant allé en Perse, fut taillé en pièces, avec son armée qui paraissait irrésistible, dans le temple de Nanaia, grâce à un expédient dont usèrent les prêtres de la déesse.
...............
2M 1.19 Satria fony nentina tany Persa ny razantsika dia nangalan' ireo mpisorona tia vavaka tamin' izany andro izany, ny afon' ny otely, ka nafeniny mangingina tao amin' ny lava-patsakana maina anankiray, ary fatratra ny nanafenany azy tao, ka tsy nisy nahalala izany toerana izany ny olona rehetra. Lorsque nos pères, en effet, furent emmenés en Perse, les prêtres pieux d' alors prirent du feu de l' autel et le cachèrent secrètement dans une cavité semblable à un puits desséché. Ils l' y mirent en sûreté de telle sorte que l' endroit demeurât ignoré de tous.
2M 1.20 Nony afaka taona betsaka tatý aoriana, rahefa izany no sitrak' Andriamanitra, dia nalefan' ny mpanjakan' i Persa ho any Jodea Nehemia, ka nasainy nikaroka ilay afo ny taranak' ireo mpisorona nanafina azy. Nolazain' ireo taminy anefa, fa rano marihitra no hitany fa tsy ny afo. Nombre d' années s'étant écoulées, lorsque tel fut le bon plaisir de Dieu, Néhémie, envoyé par le roi de Perse, fit rechercher le feu par les descendants des prêtres qui l' avaient caché. Comme ils expliquaient qu' en fait ils n' avaient pas trouvé de feu, mais une eau épaisse, il leur ordonna d' en puiser et de la rapporter.
...............
2M 1.33 Niely ny filazana izany zava-niseho izany, dia nilazana ny mpanjakan' i Persa fa teo amin' ny fitoerana nanafenan' ny mpisorona nenti-ko babo ny afo masina dia nahitana rano, ary io rano io no nanamasinan-dry Nehemia ny sorona. Lorsque le fait eut été divulgué et qu' on eut raconté au roi des Perses que, dans le lieu où les prêtres déportés avaient caché le feu, une eau avait paru avec laquelle Néhémie et ses compagnons avaient purifié les offrandes du sacrifice,
...............
2M 2.13 Koa dia samy hita voatantara ireo zavatra ireo àry, na amin' ny taratasy fitahiry na amin' ny taratasy fitadidian' i Nehemia; hita ao koa ny nanorenan' i Nehemia fitahirizam-boky, sy nanangonany tao ny boky momba ny mpanjaka, ny mpaminany, sy ny an' i Davida, mbamin' ny taratasin' ny mpanjakan' i Persa, momba ny fanomezan' izy ireo. Outre ces mêmes faits, il était encore raconté dans ces écrits et dans les Mémoires de Néhémie comment ce dernier, fondant une bibliothèque, y réunit les livres qui concernaient les rois, les écrits des prophètes et de David, et les lettres des rois au sujet des offrandes.
2M 9.1 Takaikin' izany andro izany, no nahatongavan' i Antiokosa, tamin-kenatra, avy any amin' ny tanin' i Persa. Vers ce temps-là, Antiochus était piteusement revenu des régions de la Perse.
...............
2M 9.21 Izaho izao, mandry tsy manan-kery intsony eto am-pandriana dia mahatsiaro amim-pitiavana ny mari-boninahitra amam-pitiavana noraisiko taminareo. Tamin' ny niverenako avy tany amin' ny tanin' i Persa, notsindrian' aretina lozan-tany aho, ka nataoko fa ilaina ny himasoako amin' izay hiadanan' ny olona rehetra. Pour moi, je suis étendu sans force sur un lit et je garde un affectueux souvenir de vous. A mon retour des régions de la Perse, atteint d' un mal fâcheux, j' estimai nécessaire de veiller à la sûreté de tous.

  Book of Ezekiel Ezekiela Ezekiela Livre d'Ezéchiel
...............
Eze / Ez 27.10 They of Persia and of Lud and of Phut were in thine army, thy men of war: they hanged the shield and helmet in thee; they set forth thy comeliness. Ny avy any Persia sy ny Lydiana ary ny Libyana dia isan' ny miaramila mpiadinao; Nanantona ampinga sy fiarovan-doha teny aminao ireo ka nahatsara tarehy anao. Na Persa, na Lidiana, na Libiana, dia samy isan' ny miaramilanao. Ireny no lehilahy mpiadinao, nahantony teo aminao ny satroka fiarovana aman' ampinga, mampanetriketrika ny voninahitrao izy, mahamendrimendrika anao ery. Ceux de Perse, de Lud et de Put servaient dans ton armée comme gens de guerre; ils suspendaient chez toi le bouclier et le casque, ils faisaient ta splendeur.
...............
Eze / Ez 38.5 Persia, Ethiopia, and Libya with them; all of them with shield and helmet: miaraka aminy ny Persiana sy ny Etiopiana ary ny Libyana, samy mitondra ampinga lehibe sy fiarovan-doha avokoa, Ny Persa sy ny Etiopiana ary ny Libiana hiaraka aminy, samy manana ampinga be amam-piarovan-doha avokoa. La Perse, Kush et Put sont avec eux, tous avec le bouclier et le casque.

  Book of Daniel Daniela Daniely Livre de Daniel
...............
Dan / Da 5.28 PERES; Thy kingdom is divided, and given to the Medes and Persians. Paresa, zarazaraina ny fanjakanao ka omena ho an' ny Mediana sy ny Persiana. Perès (voazara): hozaraina ny fanjakanao, ka homena ny Meda sy ny Persa. Parsîn : ton royaume a été divisé et donné aux Mèdes et aux Perses."
...............
Dan / Da 6.9 Wherefore king Darius signed the writing and the decree. Ankehitriny, ry mpanjaka ô, ataovy mafy ny lalàna, ka asio sonia mba tsy hiova, araka ny lalàn' ny Mediana sy ny Persiana izay tsy azo ovana. Koa ankehitriny, ry mpanjaka, avoahy ny didy, ary soraty ny lalàna, mba tsy ho azo ovana araka ny lalàn' ny Meda sy ny Persa tsy azo ovana. O roi, donne à présent force de loi à cet interdit en signant cet acte, en sorte qu' on n' y change rien, selon la loi des Mèdes et des Perses, laquelle ne passe point."
...............
Dan / Da 6.13 Then answered they and said before the king, That Daniel, which is of the children of the captivity of Judah, regardeth not thee, O king, nor the decree that thou hast signed, but maketh his petition three times a day. Dia nanatona izy ka niteny teo anatrehan' ny mpanjaka noho ny amin' ilay lalàn' ny mpanjaka ka nanao hoe: Moa tsy misy lalàna nasianao sonia fa na zovy na zovy no hanao fangatahana, na amin' Andriamanitra na amin' olona, ato anatin' ny telo-polo andro afa-tsy aminao ihany, ry mpanjaka ô, dia hatsipy ao an-davaky ny liona? Ny mpanjaka namaly ka nanao hoe: Marina izany, dia araka ny lalàn' ny Mediana sy ny Persiana izay tsy azo ovana. dia nanatona ny mpanjaka sy niteny taminy ny amin' ilay didim-panjakana izy ireo nanao hoe: Moa tsy nanoratra lalàna hianao fa na zovy na zovy mivavaka amin' andriamanitra na amin' olombelona, hafa-tsy aminao irery mandritra ny telopolo andro, ry mpanjaka, dia hatsipy ao an-davaky ny liona? Namaly ny mpanjaka nanao hoe: marina tokoa izany, araka ny lalàn' ny Meda sy ny Persa izay tsy azo ovana. Alors ils s' introduisirent auprès du roi et lui rappelèrent l' interdit royal : "N' as-tu pas signé l' interdit selon lequel tout homme qui, dans les 30 jours, adresserait une prière à quiconque, dieu ou homme, autre que toi, ô roi, serait jeté dans la fosse aux lions?" Le roi répondit : "La chose est tranchée définitivement, selon la loi des Mèdes et des Perses, laquelle ne passe point."
...............
Dan / Da 6.16 Then the king commanded, and they brought Daniel, and cast him into the den of lions. Now the king spake and said unto Daniel, Thy God whom thou servest continually, he will deliver thee. Dia somaritaka nivory ho any amin' ny mpanjaka ireo lehilahy ireo ka nanao tamin' ny mpanjaka hoe: Aoka ho fantatrao, ry mpanjaka, fa izao no lalàn' ny Mediana sy ny Persiana: Ny lalàna sy ny didy izay efa navoaky ny mpanjaka dia tsy azo ovana. Fa nirodorodo nankao amin' ny mpanjaka ireo olona ireo, ka nanao tamin' ny mpanjaka hoe: Aoka ho fantatrao, ry mpanjaka ô, fa lalàn' ny Meda sy ny Persa ny tsy ahazoana manova ny didy aman-dalàna rehetra efa navoaky ny mpanjaka. Mais ces hommes s' empressèrent auprès du roi en disant "Sache, ô roi, que selon la loi des Mèdes et des Perses aucun interdit ou édit porté par le roi ne peut être révoqué."
...............
Dan / Da 6.29 Ary nambinina io Daniely io tamin' ny nanjakan' i Dariosa sy tamin' ny nanjakan' i Syrosa, ilay Persa. Ce même Daniel fleurit sous le règne de Darius et sous le règne de Cyrus le Perse.
...............
Dan / Da 8.20 The ram which thou sawest having two horns are the kings of Media and Persia. Ilay ondrilahy hitanao nanana tandroka roa dia ny mpanjakan' i Media sy Persia. Ilay ondralahy manan-tandroka roa hitanao, dia ny mpanjakan' i Media sy Persa; Le bélier que tu as vu, ses deux cornes, ce sont les rois des Mèdes et des Perses.
Dan / Da 10.1 In the third year of Cyrus king of Persia a thing was revealed unto Daniel, whose name was called Belteshazzar; and the thing was true, but the time appointed was long: and he understood the thing, and had understanding of the vision. Tamin' ny taona fahatelo nanjakan' i Kyrosy, mpanjakan' i Persia, dia nisy nambara tamin' i Daniela, izay atao hoe Beltesazara; marina ny teny, ary ady mafy no nolazainy; ary nahalala ny teny izy sady nahafantatra ny fahitana. Tamin' ny taona voalohany nanjakan' i Sirosa mpanjakan' i Persa, dia nisy teny nambara tamin' i Daniely, izay natao hoe Baltasara, marina izany teny izany, ary ady lehibe no nolazainy. Azony an-tsaina ny teny, sady fantany hevitra ny fahitana. En l' an trois de Cyrus, roi de Perse, une parole fut révélée à Daniel, surnommé Baltassar : parole sûre; haute lutte. Il pénétra la parole, l' intelligence lui en fut donnée en vision.
...............
Dan / Da 10.13 But the prince of the kingdom of Persia withstood me one and twenty days: but, lo, Michael, one of the chief princes, came to help me; and I remained there with the kings of Persia. Fa ilay andrianan' ny fanjakan' i Persia nanohitra ahy iraika amby roa-polo andro; fa indro kosa Mikaela, anankiray amin' ireo andriana lehibe, no tonga hanampy ahy; ka dia izaho ihany no sisa nijanona teo amin' ny mpanjakan' i Persia. Fa nitsangana teo anoloako, iraika amby roapolo andro, ilay filohan' ny fanjakan' i Persa, ary Misely anisan' ireo filohany ambony no tonga nanampy ahy, ka nijanona teo akaikin' ny mpanjakan' i Persa aho. Le Prince du royaume de Perse m' a résisté pendant 21 jours, mais Michel, l' un des Premiers Princes, est venu à mon aide. Je l' ai laissé affrontant les rois de Perse,
...............
Dan / Da 10.20 Then said he, Knowest thou wherefore I come unto thee? and now will I return to fight with the prince of Persia: and when I am gone forth, lo, the prince of Grecia shall come. Dia hoy izy: Moa fantatrao va ny nihaviako atý aminao? Ankehitriny dia hiverina hiady amin' ny andrianan' i Persia aho, ary rehefa mivoaka aho, dia, indro, ho avy ny andrianan' i Grisia. Hoy izy tamiko: Fantatrao va ny nahatongavako atý aminao? Ankehitriny hiverina hiady amin' ny filohan' i Persa aho, ary amin' ny fotoana handehanako, dia indro ho avy ny filohan' i Javana. Alors il dit : "Sais-tu pourquoi je suis venu à toi? Je dois retourner combattre le Prince de Perse : quand j' en aurai fini, voici que viendra le Prince de Yavân.
...............
Dan / Da 11.2 And now will I shew thee the truth. Behold, there shall stand up yet three kings in Persia; and the fourth shall be far richer than they all: and by his strength through his riches he shall stir up all against the realm of Grecia. Ary ankehitriny izay tenany tokoa dia haharihariko aminao. Indro, mbola hisy mpanjaka telo koa hitsangana any Persia; ary ny fahefatra hanan-karena be mihoatra noho izy rehetra; koa rehefa mahery izy noho ny hareny, dia hotairiny avokoa ny olona rehetra hamely ny fanjakan' i Grisia. Ankehitriny, indro haharihariko aminao ny marina. Mbola hisy mpanjaka telo koa hitsangana amin' i Persa; ary ny fahefatra hanan-karena mihoatra noho izy rehetra, ka rahafa mahery noho ny hareny izy, dia hanainga ny zavatra rehetra hamely ny fanjakan' i Javana. A présent, je vais t' annoncer la vérité. "Voici : trois rois encore se lèveront pour la Perse; le quatrième aura plus de richesses qu' eux tous, et lorsque sa richesse l' aura rendu puissant, il se lèvera contre tous les royaumes de Yavân.
...............
Dan / Da 13.65 Nony voaangona tany amin' ny razany, Astiaza mpanjaka, dia Syrosa, ilay Persa, no nandray ny fanjakana.