Fizahan-teny

Ohabolana : avala

Ohabolana 1Mampisalasala ohatra ny mitsako vozon' akoho : hatelina toa taolana, haloa toa nofony. [2.558]
Mampisalasala, ohatra ny mitsako vozon’ akoho ; hatelina, toa taolana; haloa, toa nofony ihany. [2.653]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora. [1.1]
Manalasala ohatra ny vozon' akoho tanora; hanina toa taolana, avala toa nofony ihany. [1.1]
Salasala mivozon’ akoho tanora : haloa, toa nofony ; hatelina, toa taolana. [2.974 #280, 2.415]
Salasala toa vozon' akoho tanora : haloa toa nofony, hatelina toa taolana. [2.558 #3816]
Fanazavana malagasyEnti-milaza zavatra tsy hita hatao ho tsara na ratsy ka manahirana ny saina ny manapaka na hitana na hamela azy. [1.1]
Dikanteny frantsayAmbigu ou équivoque comme le cou d’un jeune poulet : le rejeter? mais c’est de la chair ; l’avaler ? mais c’est de Vos. [2.974 #280]
Ni l' un ni l' autre, tel le cou d' un poulet : si on veut le rejeter, il semble cependant que c' est de la chair ; si on veut l' avaler, il semble que c' est un os. [2.415 #4590]
Fanazavana frantsaySe disait pour signifier l' incertitude, quand on se demandait par exemple si un procédé dénotait amitié ou hostilité. [2.415 #4590]

Ohabolana 2Salasala hoatry ny akotralahy miakanjo jaky : hoharabaina, tsy andriana ; havela ihany, miakanjo jaky. [2.415 #4090]
Salasala ohatra ny ankotralahy: arahabaina, tsy andriana; avala, miakanjo jaky. [2.165]
Salasala, ohatra ny ankotralahy : harabaina, tsy andriana : havela, miakanjo jaky. [2.653]
Toy ny akotralahy : arahabain-tsy andriana, avela amin' izao miakanjo jaky. [2.558 #4263]
Dikanteny frantsayNi grand ni petit, comme les soldats portant giberne et vêtus de pourpre : ils ne sont pas des princes pour qu' on les salue, mais comment les négliger alors qu'ils portent la pourpre. [2.415 #4090]
Qui rend perplexe comme un soldat: on le salue, ce n' est pas un noble; on ne le salue pas, il porte pourtant de la pourpre. [2.165]
Fanazavana frantsayLa couleur pourpre était la couleur de la Reine et des nobles, et ceux qui la portaient avaient droit à une salutation spéciale. [2.165]
Se disait des personnes qu'on ne sait pas comment traiter, en supérieures ou en égales. [2.415 #4090]

Ohabolana 3Tovolahy manambady antitra, ka ny loa-bary no hianteherana ; fa atositosika, toa renibe ; avela ihany, anjara vadin' ny tena, ka izay voky matanjaka. [2.415 #1335]
Tovolahy manam-bady antitra, ka ny loa-bary no hiantehorana; fa atositosika, toa renibe; avala ihany, anjara vadin' ny tena, ka izay voky matanjaka. [2.165 #1790]
Dikanteny frantsayJeune homme qui a épousé une vieille femme : c' est pour avoir une bonne cuisine ; car s' il veut s' amuser il semble que sa femme soit sa grand-mère, et s' il la laisse, elle reste sa femme et un homme rassasié est fort. [2.415 #1335]
Un jeune homme qui a épousé une vieille femme: c' est pour avoir quelqu' un qui lui fasse bonne cuisine, car s' il veut s' amuser avec elle, il lui semble qu' elle est sa grand' mère; et s' il ne s' en occupe pas, elle est quand même sa femme, et un homme rassasié est fort. [2.165]
Fanazavana frantsayC. à. d. il a quand même de bons repas. [2.165]

Fizahan-teny