Fizahan-teny

Ohabolana : sakafo

Ohabolana 1Ady tsy tra-mahahery; sakafo lany mahatia havana. [1.147 #A5]

Ohabolana 2Alahelo fararano : na tsy very dian' ny raharaha aza, very dian' ny sakafo betsaka. [2.558 #99]

Ohabolana 3Aza manao kitoza mampihetsika olitra. [2.653 #473, 2.558]
Aza manao kitoza mampihetsika sakafo manaitra kankana. [2.558]

Ohabolana 4Aza ny hodi-boanjo fanary no atao sakafo mahavita. [2.165 #603]
Tsy mety raha ny hodi-boanjo fanary no tonga sakafo mahavita. [2.415 #4633, 2.558 #4659, 2.653 #3474]
Dikanteny frantsayIl ne convient pas que les écorces d' arachides qui sont bonnes à être jetées, deviennent le repas dont on s' accommode. [2.415 #4633]
Ne servez pas au repas des coques d' arachides qu' ordinairement on jette. [2.165 #603]
Fanazavana frantsayIl faut une nourriture convenable. [2.415 #4633]

Ohabolana 5Didimaso miantsena, ka manome sakafo ny lalitra. [2.165 #2044]
Dikanteny frantsayUn chassieux s' en allant au marché, il donne à manger aux mouches. [2.165]

Ohabolana 6Ikotokely miandry ondry : raha tsaratsara ny sakafo, dia sady maka kitay no miandry ondry, fa raha ratsiratsy ny sakafo, ny ondry aza ahina ho very. [2.558 #1395]
Ikotokely miandry ondry : raha tsaratsara sakafo, dia sady maka kitay no miandry ondry ; ary raha ratsiratsy sakafo, ny ondry aza no ahina ho very. [2.415 #555, 2.653 #1110]
Dikanteny frantsayIkotokely est gardien de brebis : si on lui donne un bon repas, non seulement il garde les brebis, mais il ramasse la provision de paille à brûler ; mais quand il mange mal, il ne peut même pas garder les brebis. [2.415 #555]
Fanazavana frantsaySe disait des maîtres avares et cruels qui donnaient à leurs esclaves une nourriture insuffisante ; sens général : pour bien travailler, il faut être bien traité. [2.415 #555]

Ohabolana 7Lany maina ohatra ny sakafon-doholona. [2.165]
Lany maina toy ny sakafon-doholona. [2.415 #714, 2.558 #1741, 2.653 #1332]
Dikanteny frantsayDépensé en pure perte comme le repas offert aux chefs du village. [2.415 #714]
Obtenu gratis, comme le repas d' un notable. Les familiers ont mangé à sa table sans rien payer. [2.165]
Fanazavana frantsayLes chefs de village prennent les cadeaux et ne font rien pour l'affaire qu'on leur a recommandée ; on appliquait ce proverbe à tous ceux qui avaient reçu de l' argent pour un travail et ne le faisaient pas. [2.415 #714]

Ohabolana 8Lany maina ohatra ny sakafon-dRandrahona. [2.558]
Lany maina toy ny laokan-Radrahona. [2.415 #3925, 2.653 #1330]
Dikanteny frantsayMangé sans être accompagné de riz comme les mets de Radrahona. [2.415 #3925]
Fanazavana frantsaySe disait des gloutons qui sont trop pressés de manger. [2.415 #3925]

Ohabolana 9Lany maina ohatra ny sakafon' ilay kamo. [2.558]
Lany maina, tahaka ny sakafon’ ilay kamo. [2.653 #1329]
Lany maina, tahaky ny sakafon' ilay kamo. [2.415 #3924]
Dikanteny frantsayDépensé inutilement comme la nourriture du paresseux. [2.415 #3924]

Ohabolana 10Mamba lanin-dreniny, sakafo lanin-tompony. [2.415 #2384]
Dikanteny frantsayCaïman mangé par sa mère, dîner mangé par son maître. [2.415 #2384]
Fanazavana frantsaySe disait par ironie de ceux qui mangeaient leur fortune. [2.415 #2384]

Ohabolana 11Miakara raha tiana, masaka ny lohomby, voaloatra ny sakafo. [2.415 #436]
Dikanteny frantsayMontez si vous voulez, la tête de boeuf est cuite, le repas est servi. [2.415]
Fanazavana frantsayFormule de déclaration de guerre. [2.415 #436]

Ohabolana 12Ny hanina zaraina mora lany; ny raharaha zaraina mora vita ; ny sakafo lany mahatsara vava. [2.653 #2249]
Ny hanin-jarai-mora lany, ny entan-jarai-mora zaka, ny sakafo lany mahatsara vava! [2.558 #3029]
Ny hani-zarai-mora lany ; ny raharaha-zarai-mora vita. [2.974 #15]
Dikanteny frantsayUn repas pris en commun est vite achevé; une besogne mise en commun est vite accomplie. [2.974 #15]

Ohabolana 13Ny teny ratsy : adidy, ny vava soa : sakafo. [1.1 #23, 2.558 #3283, 2.653 #2445]
Vava soa sakafo ; teny ratsy adidy. [2.653 #3642, 2.974 #209]
Fanazavana malagasyNy teny mora mahatsara fihavanana fa ny vava ratsy kosa itondrana heloka ka maharatsy fihavanana. [1.1 #23]
Dikanteny frantsayDe bonnes paroles valent un repas ; les mauvaises paroles sont une responsabilité. [2.974 #209]

Ohabolana 14Sakafo an-kerana : lany omban-drano. [1.147 #S15]

Ohabolana 15Sakafo lany mahatia havana; ady tsy tra-mahahery. [1.147 #S16, 2.165]
Sakafo lany, maha-tia havana; ady tsy tratra, maha-fahery. [2.165]

Ohabolana 16Sakafo lany tsy adidy. [2.558 #3789, 2.653 #2825]

Ohabolana 17Sakafo mahabe tsetsetra. [2.653]

Ohabolana 18Sakafo mahatra-po. [2.415 #4584]
Dikanteny frantsayNourriture prise pour calmer la faim en attendant le repas. [2.415 #4584]

Ohabolana 19Sakafo mahavita ahy. [2.415 #999]
Dikanteny frantsayCet enfant que j' ai adopté suffit à me contenter : c' est comme un repas qui suffit à ma faim. [2.415 #999]
Fanazavana frantsayCela me suffit, je suis satisfait. [2.415 #999]

Ohabolana 20Sakafo mahita havana. [2.415 #1126, 2.558 #3790, 2.653]
Dikanteny frantsayC' est un repas qui rencontre un parent. [2.415 #1126]
Fanazavana frantsaySe disait de ce qui arrive à propos. [2.415 #1126]

Ohabolana 21Sakafon' akoho. [2.415 #4586]
Dikanteny frantsayRepas de poule. [2.415 #4586]
Fanazavana frantsaySe disait de la nourriture prise un peu partout. [2.415 #4586]

Ohabolana 22Sakafon' akoho ka vitan-tsindroka ihany. [1.1]

Ohabolana 23Sakafo tsara saro-baliana. [2.558 #3793, 2.653 #2827]

Ohabolana 24Tovolahy tsy mahalala ho an-tena, sakafon' ny alika gaigy. [2.165 #1921, 2.558 #4234]
Tovolahy tsy mahalala ho an-tena, sakafon' ny amboa gaigy. [2.415 #1592, 2.653 #3167]
Dikanteny frantsayJeune homme imprévoyant : il sera la pâture des chiens enragés. [2.415 #1592]
Un jeune homme qui ne sait pas se conduire deviendra la proie des chiens enragés (c.à.d. de mauvais compagnons). [2.165]
Fanazavana frantsayL'imprévoyance conduit à la ruine et au déshonneur. Ne pas recevoir de sépulture, était considéré comme un mal redoutable. [2.415 #1592]

Ohabolana 25Tsy misy hianterana ohatra ny bozaka : tanora sakafon' ny omby, nony antitra sakafon' ny fatana. [2.558]
Tsy misy hianterana toa bozaka : tanora, sakafon' ny omby ; antitra, sakafom-patana. [2.165 #1947, 2.415 #2779]
Dikanteny frantsayQui n' a pas le temps de vieillir, comme l' herbe: jeune, elle sert à nourrir le bétail, vieille, elle sert à nourrir le foyer (c. à. d. à brûler). [2.165]
Qui ne peut pas vieillir comme l' herbe : jeune elle nourrit les boeufs, vieille elle alimente le foyer. [2.415]

Ohabolana 26"Veloma" tsy mba adidy: sakafo lany tsy mba andraikitra. [2.165 #146]
Dikanteny frantsayLe "au revoir" n' est pas un blâme, un repas pris n' est pas une responsabilité (ce sont des choses passées). [2.165]

Ohabolana 27Viavy ranjaly, sakafon' a mpilanja. [1.147 #V48]

Fizahan-teny