Teny iditra a
Sokajin-teny anarana (eva)
Fanazavàna teny malagasy Tarehintsoratra voalohany amin'ny abidy latina, na romana izay noraisin-dRadama I hanoratana ny fiteny malagasy efa nosoratana tamin'ny soratra arabo, natao hoe sorabe, talohan'ny nahatongavan'ny vazaha nampianatra teto Antananarivo - dia sergent Robin (Frantsay, 1819) sy David Jones (Jonjilava), misionera protestantra voalohany avy amin'ny L.M.S (taona 1820). -- ALEPH no anaran'ny A amin'ny abidian'ny Foinikana (Fenesiana) inoana ho niandohana; ny Grika, nandray avy amin'ny Foinikana, nanome anarana azy hoe ALPHA, izay nakan'Romana ny azy kosa; ary ny an'ny Romana dia nolovan'ny vazaha rehetra. Noho ny fitovitoviana endrika amin'ny lohan'ombilahy, hono, no nanaovan'ny Foinikana azy hoe Aleph. Tarehintsoratra voalohany amin'ny abidian'ny Semita (Jiosy, ets.) koa ny Aleph (Salamo 119, Fitom. Jer. 3)

Zanatsoratra voalohany, no feo tsotra indrindra avoaky ny vava, tsy misy manano sarotra, na ny lela na ny lanilany, na ny nify, na ny molotra. -- Misy heviny samy hafa ny feon'ny A, amintsika Malagasy. [1.10]

 Tarehintsoratra ary zanatsoratra voalohany amin'ny abidy malagasy. [1.1]
Fanazavàna teny anglisy The first letter of the Malagasy Alphabet; in accented syllables it has the open sound of a as in father, but a somewhat lighter sound in unaccented syllables. [1.2]
Fanazavàna teny frantsay Première lettre et première voyelle de l'alphabet malgache; il se prononce comme l'a français dans papa. Il est plus ou moins muet à la fin des mots, à moins que la finale ne soit accentuée. Uni à i il forme la diphtongue ai qui se prononce comme dans le mot français rayon. Uni à o il forme la diphtongue ao qui se prononce âou, mais ou n'est ordinairement bien sensible qu'à la fin des mots. Quand a est préfixe d'un participe passif et uni à i ou o, chaque voyelle se prononce séparément: Aîdina (idina), qu'on verse; Aôrina (orina), qu'on construit [1.3]
Fanazavàna teny italianina Prima lettera dell'alfabeto malgascio. [1.18]
Kamban-teny 
Mpanahaka  abidỳ
Tsanganana sy sary iray takila Ny abidia
Lahatsoratra 
Sary 

Teny iditra a
Sokajin-teny tenim-piontanana [fitanisana]
Fanazavàna teny malagasy Alefa malefadefaka somary halavaina, mankany amin'ny lanilany: milaza hagagana: A! hay va re io izany izy io e.
Feo fohifohy, henitra, somary midoboka, mitrenavy any an-tenda: anambarana ny hafaliana noho ny fahitana zavatra mby amin'ny aniriana azy: A! afa-doza lahy hianao. -- Feo fanakorana koa, namanaman'ny "sakory izay!" -- A! vaky ny laingany. [1.10]
 "A..a..!" feo somary akarina avo dia aolika vao apetraka tsimoramora, ary toy ny sisihana h: fandavana.
Feo somary akarina dia midina tsimoramora, omban-tsento kely: manambara fanahiana loza. -- Raha feo mivelatra, omban-kafaliana: manambara fahafahana amin-doza.
"A..â..!" feo mafimafy, mihamivelatra: milaza hatahirana, hatalanjonana. A..â..! hianao ve no mahavita izao amin'ny sakaizanao?
"A!" feo mivelabelatra atao ao aorian'ny anaran'ny antsoina, amin'ny mitovy saranga, na ny ambanin'ny tena. -- Dia averin'ny antsoina manoina koa io à io, somary halavalavaina: Rabe à! -- A..à! -- ô! no fiantso sy fanoina manaja. Rabe ô ô..o; (na: Ahoana tompoko!). Mpanamafy matoanteny na tenim-piontanana ampanarahina ny teny tiana hohamafisina: Izao à no lazaiko aminao : Ny marina ihany à no ataovy. Misy heviny koa ny A ampiarahina amin'ny zanatsoratra namany: A..e..! (malemy mihamafy) ! Somary fanakorana, hehy valaka. -- A..i..! samy halavaina izy roa: feo milaza fangirifiriana, fijaliana. -- A..o..e! fandavana mafy. -- A..o..o! fanakorana namanaman'ny Hìa! Indraidray miharo fangorahana kely ny fanakorana na fandatsana. [1.10]
 Tononina mivelatra, mafimafy, ao aorian'ny anarana (nom), ny m.a. (verbe passif), sy ny m.r. (participe), dia milaza: (1) ny tompon-javatra: entan(a) à miaramila, tongotr(a) à bitro, menak(a) à trozona; (2) ny mpanao: nokaikerin'à maingoka izy, norobain'à jirika ny mpivarotra; (3) ny hery, ny asa: raharaha tsy vitan'à dimy lahy, vilany tsy azon'à loso. Asa izay tokony hametrahana io kianteny sombiny kely io amin'ny karazan-teny, na hatao ph. (mpampitohy, préposition), na d.a. (mpanondro anarana, article) na inona. Lazain'Ingahy L. Dahle fa hita ao amin'ny fiteny maley izy io, saingy NA amin'ny an-dry zareo. -- Asa izy ity na mety hiray fototra amin'ilay tapa-teny hoe ANA, mbola miasa ihany eto Imerina sy any Betsileo, ets.: ANA-Vazaha sa ANA-Malagasy ity trano ity? ANA-Malagasy io; tranon'à Malagasy io. -- Ny hevitry ny teny asiana ity à ity dia sahalahala amin'ny tsy misy azy ihany, angamba manisy heriny na fanavahana kokoa: enta-miaramila, asa vitan-dimy lahy, nokaikeri-maingoka, vilany tsy azon-doso, ets. Asa koa izay mety ho fanoratra azy io, na ny asiana (solon-janatsoratra) toy ny atao eto, na ny akambana amin'ny teny voalohany: "mifombana matoanteny", hoy izahay, Fitarihan-teny, tak.12. [1.10]
  [Tsimihety] Feo enti-mamaly antso akaiky: A! (Ahoana!, Ahoana tompoko!) [1.78]
 Feo kely ampanarahina ny anaran'olona antsoina raha ankizy na olona tsy dia hajaina firy: O ry Koto a, ento atỳ ny famaky.
Enti-milaza fahatahirana, figagana: A! hadinoko lahy ny nampandre an-dry dadatoa!
Enti-miangavy somary mihanta ary manantitrantitra: Itondray mofo kely ange aho rehefa mankany an-tsena i neny; izany ange, ry neny a! [1.1]
Fanazavàna teny anglisy An exclamation of surprise and approbation; Ah! There now! It is also used like o or e after names, as Rabe a! [1.2]
Fanazavàna teny frantsay Sert à appeler: Boto a! Eh! Boto.
Marque la surprise, l'admiration, l'approbation, etc. A! hadinoko ny lakile. Tiens! j'ai oublié la clef. [1.3]
 Hé! Ah! Hein!
1. Sert à appeler (entre personnes de m [...]
2. Marque un sentiment de surprise et d' [...]
3. Interjection de renforcement. Izao [...] [tohiny 1.5]
  [Tanala] Marqueur interjectif: à la fin d'une phrase interrogative, renforce l'interrogation. Anareo taroy iñy ny avy atoy io a? "C'est bien vous que nous avons rencontrés là-bas et qui êtes ici maintenant, hein?" [1.6]

Teny iditra a~
Sokajin-teny tovona [Teny amin' ny a~]
Fanazavàna teny malagasy Apetraka eo alohan'ny fototeny dia mahatonga ny karazan-teny mpampitohy (préposition): aloha, amorona, ets. Naman'izany koa ny A, Am, An, amin'ny anaran-toerana: Anosy, Ambondrona, Antananarivo. Ankevitry ny ho tovona ihany koa ny a iantombohan'ny teny sanany, toy ireo ilazana ny lafiny efatra amin'ny toerana: avaratra, atsimo, andrefana, atsinanana, saingy tsy tena fantatra mazava izay hevitry ny fototeny tovonany.
Atovona ny fototeny dia mahatonga m.a. (verbe passif) milaza ny iharan'ny atao: atao, ajanona, mitovy hevitra amin'ny m.a. fototeny mitovana: alaza, lazaina; aboroka, borahina; atoto, totoana. Matetika tsy misy m.a. mitovana namany tsy akory: aiditra, apetraka. Indraidray kosa m.a. milaza ny enti-manao: adidy ny antsy; atorako ny vato. -- Raha miantomboka amin'ny a ny fototeny dia ankevitry ny tokony hisy a anankiroa ny m.a.: ato, aato; adana, aadana; anefa mazàna volena h ao anelanelan'ny a roa: ahato; na ny matoanteny mitovona no anaovana ny m.a.: ampiatoina, ampiadanina. [1.10]
 Tovona fanaovana karazana matoanteny roa, dia: a) ny matoantenin'ny atao, izay entina milaza ny hevitra hoe "atao" na "asaina" na "avela"...: Aato: asaina miato; ajaridina: avela hijaridina. b) ny matoantenin'ny fitaovana, izay enti-milaza ny zavatra "entina manao" na "ampiasaina hanao" asa iray: Adaka: entina mandaka; adidy: ampiasaina handidy. [1.1]
 Endriky ny an na ana eo alohan'ny teny iray manomboka amin'ny m na n: Amorona (an-morona), anosy (an-nosy). [1.1]
Fanazavàna teny anglisy A verbal prefix joined to roots and forming a passive verb. Thus from fafy, sowing, we get afafy, used of the seed sown, in correlation to the passive verb fafazana from the same root, used of the ground sown. [1.2]
 A prefix used like an-, am-, and i-, to make a noun into a preposition; e.g. morona, (the) edge, amorona, at the edge; nosy, an island, anosy, on an island, etc. [1.2]
 An addition made by some of the tribes to nouns beginning with o, as aomby for omby, an ox; aondry for ondry, a sheep, etc. [1.2]
 Prefix used to form passive verbs which typically indicate an intermediate position, as: ahosotra, to be smeared or painted on something; cf. hosorana, to have something smeared or painted on it. [1.7]
Fanazavàna teny frantsay 1. Sert à former des participes passifs: Lamba ahahy, linge qu'on fait sécher; menaka ahosotra, graisse pour oindre.
2. Sert à former quelques adverbes et prépositions, et équivaut à an, am, amin': Afovoany, au milieu; amorona (morona), au bord; anosy (nosy), à l'île. -- Tsy a-, tsy an-, tsy am-, sans. Tsy anify, sans dent. Tsy an-dray, sans père; Tsy am-peo, sans voix, enroué. [1.3]
 1. Préfixe des verbes passifs. Avela [...]
2. Préfixe des verbes instrumentifs. [...]
3. Préposition Amorona, au bord [...] [tohiny 1.5]
 Préfixe qui sert à former des verbes passifs; ces verbes indiquent souvent une position intermédiaire; par exemple: ahosotra, qu'on applique comme enduit; cf. hosorana, à quoi on met un enduit. [1.8]
  [Tanala] 1. Préfixe verbal: sert à former des passifs (passifs substantifs et passifs instrumentaux). Apetraka, qu'on pose. Afatotra, avec quoi on attache.
Préfixe: sert à la formation des loco-démonstratifs de lieu invisible: atoy, là (à un endroit qu'on ne voit pas). [1.6]
Kamban-teny 

Teny iditra -a
Sokajin-teny Tsy lazaina
Fanazavàna teny frantsay Marque de l'impératif des verbes actifs [...] [tohiny 1.5]

Teny iditra a
Sokajin-teny mpampiankin-teny [fitanisana]
Fanazavàna teny frantsay  [Tanala] 1. Dans, à. A faritany Ifanadiana, dans le district d'Ifanadiana. Mandria a hohotra moa en-draike, "Que l'un dorme au pied [de l'autre]".
2. Dans, lors de... Añy a fandrombezany añe, là-bas, dans sa quête. A Talata anareo mitongava atoy, "Revenez ici mardi".
3. Selon. A fomba atoy,, selon la coutume ici.
4. Entre dans la formation de syntagmes prépositionnels: afovoany, au milieu. Entre dans la formation de pronoms temporels: ahariva, le soir, ce soir.
5. Devant un nom de lieu: Ka io a Zingahamba eo, et ce village appelé Zingahamba. [1.6]

Teny iditra a
Sokajin-teny mpanoritra [fitanisana]
Fanazavàna teny anglisy Iray, anankiray. [1.17]

Teny iditra à
Sokajin-teny mpampiankin-teny [fitanisana]
Fanazavàna teny malagasy Amin', an', ao amin', avy amin'ny, ao, any, ao an-, hatrany. Il a une manière à lui: manana fomba azy samy irery izy. De vous à moi: amintsika. Un à un: tsirairay. Vache à lait: omby terana. [1.9]

Teny iditra a
Sokajin-teny endritenin' ny hoe avoir

Teny iditra a
Sokajin-teny mpampiankin-teny [fitanisana]
Fanazavàna teny italianina Preposizione di stato in luogo, ao. Egli abita a Roma, monina ao Roma izy.
Preposizione di moto a luogo, any. Io vado in campagna, mandeha any an-tsaha aho. [1.18]

Nohavaozina tamin' ny 2024/02/28