Fizahan-teny

Ohabolana : sira

Ohabolana 1Ataovy toy ny sira ny fitondra havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.653 #314]
Ataovy toy ny sira ny fitondrana havana : mahery, tsy mahafola-nify ; malemy, misy hitelemana ; fa ny havana no lelafin-katelina. [2.415 #1053]
Ataovy toy ny sira ny fitondran-kavana : mahery tsy mahafola-nify, malemy misy hitelemana, fa ny havana no lelafin-katelina. [2.558 #338]
Dikanteny frantsayIl en est des rapports avec les parents comme du sel : même s' il y a beaucoup de sel, cela ne casse pas les dents ; s' il y en a une juste dose, on avale avec plaisir, car les parents sont aimés et chéris. [2.415 #1053]

Ohabolana 2Aza manao toy ny rafozana jamba, ka aleo hateran-tsira kely toy izay homen-damba tsara. [2.415 #1438, 2.165]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny manome sira kely no ankasitrahany. [2.415 #1449]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany fa ny manome sira tsaroan' ny lelany no ankasitrahany. [2.558 #130]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny nanome sira kely no ankasitrahany. [2.653 #1468]
Rafozana jamba, ka aleony sira ren' ny lelany toy izay lamba tsara. [2.558 #3540]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira kely no isaotsaorany. [1.3 #498]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira no isaotsaorany. [1.1]
Fanazavana malagasyEnti-milaza ny olona mahatsiaro ny soa kely fa tsy mahatsiaro ny soa lehibe atao azy. [1.1]
Dikanteny frantsayBelle-mère aveugle: si on lui donne un lamba, elle ne voit pas, mais si on lui donne un peu de sel, elle remercie avec effusion [1.3 #498]
Ne faites pas comme une belle-mère aveugle, qui aime mieux qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau lamba. [2.415 #1438]
Ne faites-pas comme une belle-mère aveugle, qui préfère qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau "lamba" . [2.165]
Visitez votre belle-mère aveugle et donnez-lui un lamba, elle ne le voit pas ; donnez-lui un peu de sel, cela lui est agréable. [2.415 #1449]
Fanazavana frantsayComme elle est aveugle, il lui importe peu quelle soit bien mise. [2.165]
Elle ne voit pas le lamba. [2.415 #1438]
Le tout n'est pas de donner, il faut savoir donner ; autre sens : oublier un grand service et se montrer reconnaissant d'un petit service. [2.415 #1449]
Sensible aux petits services, insensible aux grands [1.3 #498]

Ohabolana 3Boka nangala-tsira: any andrefan-tanàna vao ningoso reny. [2.653, 2.415]
Boka nangala-tsira ka any andrefan-tanàna vao mingoso fady. [2.558 #939]
Dikanteny frantsayLépreux qui a volé du sel : à l' ouest du village il jure contre sa mère, car le sel brûle ses plaies. [2.415 #4286]
Fanazavana frantsayOn est puni par où l' on pèche. [2.415 #4286]

Ohabolana 4Izay manana-tsira, mahay mahandro, izay tiam-bady mahay miteny. [2.558 #103]
manana-tsira ka mahay mahandro. [2.165 #1600, 2.974 #284]
manana-tsira ka mahay mahandro, tiam-bady ka mahay miresaka. [2.415]
manana-tsira ka mahay mahandro, tiam-bady ka mahay miteny. [2.653 #1523, 2.415]
manana-tsira ka mahay mahandro, tiam-bady, ka mahay miteny, be vola ka maro mpankasitraka. [2.558]
Tiam-bady, ka mahay miresaka; manana-tsira, ka mahay mahandro. [2.653]
Tiam-bady, ka mahay miteny; manana-tsira, ka mahay mahandro. [2.653]
Tiam-bady ka mahay miteny, tsara rafozana ka mihaminkamina. [2.558 #4132]
Dikanteny frantsayEtre bon cuisinier parce qu’on a du sel. [2.974 #284]
Qu' a du sel fait bonne cuisine, qui possède l' amour de son époux sait parler. [2.415 #1293]
Quand on a du sel, on peut faire la cuisine. [2.165 #1600]
Fanazavana frantsayOn réussit quand on a ce qu' il faut. [2.415 #1293]

Ohabolana 5manana-tsira mahay mahandro, botra anaka mahay mitaiza. [1.147 #M25]

Ohabolana 6Mividy sira ho am-badin' olona, ka manabe takolaka ny an' ny sasany. [2.558 #2523]
Mividy sira ho am-badin' olona, ka manatavy ny an' olona tsy foiny. [2.165 #1772, 2.415 #1305]
Mividy sira ho am-badin’ olona: manabe takolaka ny any ny sasany. [2.653 #1921]
Mividy sira ho am-badin' olona : manabe takolaka ny an' ny sasany. [2.415 #1305]
Dikanteny frantsayAcheter du sel pour la femme d' un autre, c' est engraisser ce dont il ne se dessaisira pas. [2.415 #1305]
Acheter du sel pour la femme d' un autre, c' est grossir les joues de celle qui est à un autre. [2.415 #1305]
En achetant du sel pour la femme d' un autre, on engraisse ce dont il ne se dessaisira pas. [2.165]
Fanazavana frantsayAutrefois le sel était un article apprécié mais cher, et que chacun ne pouvait pas se procurer. [2.165]
Ce proberve outre son application aux libertins, se disait en général des gens qui négligeaient leur ménage et leurs affaires pour s'occuper des autres. [2.415 #1305]

Ohabolana 7Nahoana re hianao no mandady hajaina, mitsindroka andrianina, mandoa homan-tsira ? [2.415 #652, 2.558 #176, 2.653]
Ny haja maha-andriana, ka aza mitsindroka andrianina, na mandoa homan-tsira. [2.558 #3023]
Dikanteny frantsayPourquoi rampez-vous bassement lorsqu' on vous donne des marques d' honneur? pourquoi cherchez-vous votre vie comme les poules, alors qu' on vous traite en noble? pourquoi vomissez-vous lorsque vous goûtez la saveur du sel? [2.415 #652]
Fanazavana frantsaySe disait des gens qui se refusent aux honneurs qu' on leur fait. [2.415 #652]

Ohabolana 8Rafotsibe no very sira, ka Rangahibe no voa tahamaina. [2.415 #1921, 2.165]
Rafotsibe no very sira ka Rangahibe no voa tehamaina. [2.558 #3534]
Dikanteny frantsayLa vieille a perdu son sel, et c' est son mari qui reçoit un soufflet (à cause de cela). [2.165]
La vieille a perdu son sel et c' est son mari qui reçoit un soufflet. [2.415 #1921]

Ohabolana 9Sambo-balalan-dRaivondeso : mbola eny an-danitra ka siahina, ary tsy mbola azo akory, ka hoe " hasiako sira " . [2.415]
Sambo-balalan-dRaivondeso : mbola eny an-danitra ka siahina, ary tsy mbola azo akory, ka hoe " valalan-janako " . [2.415]
Sambo-balalan-dRaivondeso: mbola eny an-danitra ka siahina ; tsy mbola azo ka "valalan-janako". [2.653, 2.558]
Sambo-balalan-dRenikalafohy : mbola am-panidinana ka asiako sira. [2.558 #3824]
Sambo-balalan-dRenikalafohy : mbola any an-danitra ka " hasiako sira ". [2.653 #2855, 2.974 #227]
Dikanteny frantsayPrésomption de Renikalafohy : les sauterelles volent encore dans le ciel et elle dit : " J’y mettrai beaucoup de sel ". [2.974 #227]
Raivondeso ramasse des sauterelles : elles sont encore dans l' air et déjà elle siffle, elle ne les a pas encore prises et déjà elle dit : je les salerai, je les donnerai à mon enfant. [2.415 #6036]
Fanazavana frantsayAnalogue au français : vendre la peau de l' ours avant de l'avoir tué. [2.415 #6036]

Ohabolana 10Sira latsaka an-drano, ka mamoiza indrindra. [2.558 #3898]
Sira latsaka an-drano, ka tsy himpody intsony. [2.165]
Sira latsaka an-drano, ka tsy mimpody intsony. [2.415 #2921, 2.974 #169]
Sira latsake an-jano ka tsy mimpoly koa. [1.68]
Dikanteny frantsayDu sel tombé dans l' eau: il n' en ressortira plus. [2.165]
Le sel tombé dans l' eau ne revient plus à son premier état. [1.68, 2.415 #2921]
Sel tombé dans l’eau, symbole d’une décision irrévocable. [2.974 #169]
Fanazavana frantsaySe disait des morts qui ne reviennent pas à la vie, de toute chose qui est consumée, détruite. [2.415 #2921]
Une fois mort, on ne revient plus à la vie. [1.68]

Ohabolana 11Tahaka ny sira atsipy any anaty rano : vato am-pianjerana, fa levona am-pitoerana. [2.974 #33, 2.653]
Tahaka ny sira natsipy any anaty rano : vato am-pianjerana, fa levona am-pitoerana. [2.558 #3981]
Dikanteny frantsayComme le sel jeté dans l’eau: c’est une pierre quand il y tombe, mais il s’évanouit sur place. [2.974 #33]

Ohabolana 12Tsy fidin’ ny rombina, ka handraraka ny ro misy menaka. [2.653 #3345]
Tsy mba fidin' ny rombina ny handraraka ro misy sira. [2.558 #4540]

Ohabolana 13Tsy tia sira, ka homam-panasina. [2.415 #4639, 2.653 #3583]
Tsy tia sira ka no homam-panasina! [2.558 #4801]
Dikanteny frantsayIl dit qu' il n' aime pas le sel, et pourtant il mange cette chose qui sert à relever le goût. [2.415 #4639]
Fanazavana frantsayLe sel se dit sira ou fanasina ; la nuance du proverbe est intraduisible en français ; le sens est : faire des manières. [2.415]

Ohabolana 14Valala any an-danitra ka asiako sira, mbola tsy azo ka hoe : hatao tango lena. [2.558 #4833]
Valala mbola an-danitra ka asian-tsira. [1.1]
Fanazavana malagasyZavatra mbola tsy eo an-tanana, ka efa voatetika sahady ny hatao azy; be tetika ambony ihany. [1.1]

Ohabolana 15Vava kisoa misy sira: ka tokinao hihinana azy. [2.165 #904]
Vavan-kisoa misy sira, ka tokinao hihinana azy. [2.558 #4904]
Vavan-kisoa misy sira: tokinao hihinana azy. [2.653 #3646]
Dikanteny frantsayUn museau de porc salé: c' est à vous de savoir si vous voulez le manger ou non. [2.165]
Fanazavana frantsayLe museau était considéré comme une partie qu' on devait rejeter; une fois salé, il était devenu meilleur, mais on pouvait encore faire des objections. [2.165]

Fizahan-teny