Fizahan-teny

Ohabolana : masaka

Ohabolana 1Akondro mahia misy masaka, ka saro-dazaina aman-kavana. [2.653, 2.165]
Akondro mahia misy masaka, ka saro-dazaina aman-tompony. [2.653]
Akondro mahia misy masaka ka saro-dazaina amin-kavana. [1.1 #557, 2.558 #17]
Fanazavana malagasyEnti-milaza zavatra tsy dia tsaratsara loatra ka mahasanganehana ny milaza azy amin' ny havana na ny sakaiza. [1.1 #557]
Dikanteny frantsayBananes maigres dont quelques-unes sont mûres: on ne sait que dire à ses parents. [2.165]
Fanazavana frantsayOn n' ose pas leur en offrir. [2.165]

Ohabolana 2Akondro masak’ am-bata : samy mamonjy izay laitry nifiny. [1.147 #A31]

Ohabolana 3Aza manao masaka atakalo manta. [2.165 #1185]
Dikanteny frantsayN' échangez pas ce qui est cuit (ou mûr) contre ce qui est cru (ou, pas mûr). [2.165]
Fanazavana frantsayC. à. d. ce qui est bon contre ce qui est mauvais. [2.165]

Ohabolana 4Aza manetriketrika ny an' olona fa raha masaka entanin' ny tompony. [2.558 #677]
Aza manetriketrika ny an' olona, fa rehefa masaka batain' ny tompony. [2.165 #1691]
Aza manetriketrika ny an' olona, ka raha masaka batain' ny tompony. [2.415 #3836]
Aza manetriketrika ny an’ olona: raha masaka, batain’ ny tompony. [2.653 #574]
Dikanteny frantsayNe faites pas bouillir ce qui est aux autres, car quand cela est bien cuit, le maître l' emporte. [2.415 #3836]
Ne vous donnez pas la peine de cuire pour les autres car quand ce sera à point, le propriétaire l' emportera. [2.165]
Fanazavana frantsayCe proverbe avait son origine dans un conte où un homme qui faisait cuire un mets, disait : je vais l'emporter ; le maître de la maison entendant ces paroles et croyant qu' il s' agissait de lui-même, s'écria : c' est moi qui t' emporte. Peu à peu le sens dériva jusqu' à signifier : faire cuire ce qui est à un autre, cet autre l' emporte une fois que c' est prêt. [2.415 #3836]

Ohabolana 5Aza mijery vay masaka, fa voin-kava-mahatratra. [2.165 #2080]
Dikanteny frantsayNe vous bornez pas à regarder un furoncle mûr car, entre parents, ce qui atteint l' un atteint l' autre. [2.165]
Fanazavana frantsayFaites quelque chose pour guérir le malade. [2.165]

Ohabolana 6Fodilahy masa-voaseva : zay haliman’ andro ka andriana. [1.147 #F35]
Trandra masa-voaseva : haliman' andro ka andriana. [1.147 #T126]
Tsidilahy masa-voaseva : izay haliman’ andro ka andriana. [1.147 #T141]

Ohabolana 7Fo vomanga masaka. [2.415 #5983]
Dikanteny frantsayL' homme sensible et débonnaire a le coeur semblable à une patate cuite. [2.415]

Ohabolana 8Hena masaka no mahavelona fa ny henamaso mahafaty. [2.558 #1306]
Hena masaka no mahavelona, fa ny henamaso tsy mahavelona. [2.653 #1047]

Ohabolana 9Ilay nahandro vato: raha ny rony dia masaka. [1.1]
Fanazavana malagasyEnti-milaza olona efa nanao sy niezaka hatramin' ny ela, nefa tsy nahita vokany tamin' izany. [1.1]
Enti-milaza zavatra efa notenehina ela na raharaha nokarakaraina maharitra, nefa tsy mbola vita ihany na tsy mety masaka. [1.1]

Ohabolana 10Izaho anie nanao masaka atakalo manta, vao nanana efa. [2.415 #203]
Dikanteny frantsayJ' ai échangé ce qui était cuit avec ce qui était cru avant de réaliser quelques gains. [2.415]
Fanazavana frantsayUne des comparaisons proverbiales du roi Andrianampoinimerina exprimant ce qu' il a souffert pour fonder son royaume ; les pères de famille l' employait vis-à-vis de leurs enfants. [2.415]

Ohabolana 11Lohan' omby notanehina tamin' ny afon-tain' omby, ka mba masaky ny nalain' ny vavany ihany. [2.415]
Loha-omby notanehin-taikomby : masaky ny noraofin' ny lelany. [2.415]
Loha omby notenehin-taikomby: masaky ny noraofin’ ny lelany. [2.558 #125, 2.653 #1370]
Dikanteny frantsayTête de boeuf cuite sur un feu de bouse de boeuf : elle cuit avec ce que sa bouche a pris elle-même à terre. [2.415]
Fanazavana frantsayOn est puni par où on a péché. [2.415 #2704]

Ohabolana 12Mahatra-masaka tokony hihinana, avy tsy nasaina, nasesiky ny razana. [2.558]

Ohabolana 13Manao masaka atakalo manta. [2.974 #287]
Dikanteny frantsayEchanger le cuit contre le cru. [2.974 #287]

Ohabolana 14Manasa fa masaka ny lohomby. [2.415 #433]
Dikanteny frantsayJe vous invite à manger, car la tête du boeuf est cuite. [2.415]
Fanazavana frantsayFormule de déclaration de guerre. [2.415 #436]

Ohabolana 15Mandao masaka hoatry ny takotra. [2.415 #4046]
Mandao masaka, ohatra ny takotra. [2.653]
Mandao masaka tahaka ny takotra. [2.558, 1.1]
Fanazavana malagasyEnti-milaza ny vahiny tsy mety mijanona hihinana ny sakafo efa vita. [1.1]
Dikanteny frantsayC' est comme le couvercle qui abandonne ce qui est cuit. [2.415 #4046]
Fanazavana frantsaySe disait des visiteurs qui s' en vont au moment où le riz est cuit. Sens plus général : laisser une faveur. [2.415 #4046]

Ohabolana 16Masa-bary maito kitoza ka ny tiako no tiany. [2.558 #2147]
Masa-bary, maito kitoza, ka " ny tianao no tiako " : mahafinaritra ahy izany. [2.415 #5101]
Masa-bary maito kitoza: "Ny tiako no atandriny ahy. [2.653]
Masa-bary maito kitoza; ny tiako no tiany. [1.1 #560, 2.653]
Fanazavana malagasyRehefa sendra izay fifanojoan-javatra mahasoa, dia samy faly, samy tretrika. [1.1 #560]
Dikanteny frantsayLe riz est cuit, la viande est coupée ; ce que vous aimez je l' aime : cela me réjouit. [2.415 #5101]
Fanazavana frantsayAmour, amitié, ou simple accord. [2.415 #5101]

Ohabolana 17Masaka raha araka ny rony, hoy ilay nahandro vato. [2.558 #2148]

Ohabolana 18Masaka teren' ny setroka toy ny akondro naotrika. [2.558 #2149]

Ohabolana 19Masaky ny dorany fa mangatsiakan' ny hambony. [2.558 #2150]
Masaky ny dorany, ka mangatsiaky ny hambony. [2.165 #847]
Masaky ny dorany, mangatsiaky ny hambony. [2.653 #1643]
Dikanteny frantsayCuit par ses hâbleries et refroidi par ses fausses prétentions. [2.165]

Ohabolana 20Miakara raha tiana, masaka ny lohomby, voaloatra ny sakafo. [2.415 #436]
Dikanteny frantsayMontez si vous voulez, la tête de boeuf est cuite, le repas est servi. [2.415]
Fanazavana frantsayFormule de déclaration de guerre. [2.415 #436]

Ohabolana 21Mpivaro-jabo antsena ka samy mandoka ny azy ho fatratra. [1.1]
Toy ny varo-jabo an-tsena : dokafana ho masaka na ny tsy masaka aza. [2.558 #4371]
Toy ny varo-jabo an-tsena, ka samy midoka ny azy ho masaka. [2.165 #1173]
Toy ny varo-jabo an-tsena: samy midoka ny azy ho masaka. [2.653 #3249]
Varo-jabo an-tsena ka samy mandoka ny azy. [2.558 #4866]
Fanazavana malagasyEnti-milaza ny olona manao dokam-barotra izaitsizy ka samy manao izay ananany avy ho tsara indrindra. [1.1]
Dikanteny frantsayPareils aux vendeurs de "jabo" (tissu en raphia et coton) au marché: chacun vante le sien. [2.165]

Ohabolana 22Nahandro varin-dahiantitra ka masaka ihany fa tsy afa-droatra. [2.558 #2656]
Nahandro varin-dahy antitra : masaka ihany, fa tsy afa-droatra. [2.415 #1842, 2.653]
Dikanteny frantsayManière de faire cuire le riz comme les vieillards : le riz est cuit mais l' écume n' est pas partie, parce que le feu n' est pas assez vif. [2.415 #1842]
Fanazavana frantsaySe disait des gens sans énergie et aussi des choses faites incomplètement. [2.415 #1842]

Ohabolana 23Ny haingo natao ho zavatra, verin' ny vary masaka an-tava indray andro. [2.558 #3021]
Ny haingo natao lavananandro verin’ ny vary masaka an-tava indray andro. [2.653 #2245]
Ny haingo natao lavanandro verin' ny vary masaka an-tava indray andro. [2.415 #2450]
Dikanteny frantsayLes parures qu' on porte tous les jours sont dépréciées par un grain de riz cuit resté sur le visage une seule fois. [2.415 #2450]
Fanazavana frantsayLes plus belles choses sont dépréciées par un seul défaut. [2.415 #2450]

Ohabolana 24Ny henamaso tsy mahavelona, fa ny hena masaka no mahavelona. [2.653 #2264, 2.165, 2.415]
Ny henamaso tsy mahavoky, fa ny hena masaka no mahavoky. [2.415 #6317]
Dikanteny frantsayCe n' est pas le respect humain qui fait vivre et qui rassasie, mais la viande bien cuite. [2.415 #6317]
La fausse honte ne nourrit pas, mais bien la viande cuite. [2.165 #1119]
Fanazavana frantsayCe proverbe repose sur un simple jeu de mots entre "henamaso" - fausse honte, et "hena masaka" - viande cuite. [2.165]
Jeu de mots sur henamaso respect humain, et hena masaka viande cuite. Se disait des gens qui s'exposaient par respect humain ; se disait aussi pour signifier que le travail est nécessaire pour vivre. [2.415 #6317]

Ohabolana 25Ny mangotraka naman’ ny masaka; ny tsara antoka naman’ ny lasa. [2.653 #2327]
Ny mangotraka naman' ny masaka, ny tsara mpiantoka naman' ny vonona. [2.558 #3119]

Ohabolana 26Ny manta atokona, ary ny masaka tsy araraka. [2.415 #3730]
Dikanteny frantsayCe qui est crû, il faut le faire cuire ; ce qui est cuit, il ne faut pas le perdre. [2.415 #3730]
Fanazavana frantsayIl faut travailler et avoir soin du ménage pour bien vivre. [2.415 #3730]

Ohabolana 27Ny mioty manta no leony, ny tsy mahandry masaka no adala. [2.558 #202]

Ohabolana 28Nitondra teny tsy masaka, hampody no naleha ka fisarahana no vita. [2.558 #2796]

Ohabolana 29Ny volo : ahandroina, tsy masaka ; atono, levona. [2.415 #4559]
Ny volo : ahandroina tsy masaka, atono mora foana. [2.558 #3369]
Ny volo : andrahoina, tsy masaka; atono, levona. [2.653 #2492]
Dikanteny frantsayCheveux et plumes : si on les fait cuire, ça ne cuit pas ; si on les fait griller, cela se consume. [2.415 #4559]
Fanazavana frantsayBon à rien. [2.415 #4559]

Ohabolana 30Omena manta : " tsy omby vilany " ; omena masaka : " sisa tsy lany " . [2.415 #1465, 2.653 #2571]
Omena ny manta ka hoe : tsy omby vilany, omena ny masaka, lazaina ho sisa tsy lany. [2.558 #3444]
Rafozana be menomenona: anaterana ny masaha, lazainy "sisa tsy lany"; anaterana ny manta, lazainy "tsy omby vilany". [1.1]
Fanazavana malagasyEnti-milaza olona sarotra omena fahafahampo, be fanakianana na inona inona atao aminy. [1.1]
Dikanteny frantsayDonnez-leur quelque chose qui n'a pas passé au feu, ils disent qu' on le donne parce que la marmite n' a pas pu le contenir ; donnez-leur quelque chose qui est cuit, ils disent qu' on "leur donne des restes. [2.415 #1465]
Fanazavana frantsayCe proverbe, dont le sens général s'applique aux gens qui ne sont jamais contents, se disait surtout des beaux-parents qui avaient la réputation d'être exigeants. [2.415 #1465]

Ohabolana 31Raha te-hihinam-boasary hianao, mankanesa any amin-dRainibako any Namehana; fa ny mangataka, omeny malazo ; ny mividy, ivarotany ny manta ; izy tom-pony homana ny masaka. [2.415 #5407, 2.653 #2715]
Raha te-hihinam-boasary hianao, mankanesa any amin-dRainibako eny Namehana, fa ny mpangataka omeny malazo, ny mividy ivarotany ny manta, fa izy tompony homana ny masaka. [2.558 #3661]
Dikanteny frantsaySi vous voulez manger des oranges allez chez Rainibako à Namehana : à ceux qui demandent, il donne des oranges passées ; à ceux qui achètent, il donne des oranges vertes ; et lui le propriétaire, il mange des oranges mûres. [2.415 #5407]
Fanazavana frantsayPrendre pour soi ce qu'il y a de meilleur. [2.415 #5407]

Ohabolana 32Safosehaky ny amonta-manta, ka tsy misy hasiana ny masaka. [2.415 #4582, 2.558 #3774, 2.653 #2820]
Dikanteny frantsayRassasié de figues vertes, il n' a plus de place pour les figues mûres. [2.415 #4582]
Fanazavana frantsayNe pas pouvoir profiter d' une bonne occasion. [2.415 #4582]

Ohabolana 33Sarotr' entina toy ny rafozam-be tsiny: omena ny manta, "Tsy omby vilany" ; omena ny masaka, "Sisa tsy lany" . [2.165]
Dikanteny frantsayDifficile à contenter comme des beaux-parents qui trouvent toujours à redire: on leur offre de la viande crue, (et ils disent): "C' est ce que vous n' avez pu mettre dans la marmite" ; on leur en donne de la cuite, (ils répondent): "Ce sont des restes!". [2.165]

Ohabolana 34Sendra masaka, tokony hihinana; avy tsy asaina, nasesiky ny razana. [2.165 #65]
Dikanteny frantsaySi vous tombez sur un repas tout préparé, mangez; arriver sans être invité, c' est être envoyé par les ancêtres. [2.165]

Ohabolana 35Tain' omby nahandroana ny lelany, ka masaky ny firaokan' ny vavany. [2.558 #3996]
Tain’ omby nandrahoana ny lelany, ka masaky ny finaokan’ ny vavany. [2.653 #2976]
Tain' omby nandrahoana ny lelany, ka masaky ny firaokan' ny vavany. [2.415]
Dikanteny frantsayLangue de boeuf qu' on fait cuire avec un feu de bouse : ce qu' a pris sa bouche, sert à la faire cuire. [2.415]
Fanazavana frantsaySe disait des gens pris par leurs propres paroles. [2.415 #6250]

Ohabolana 36Tefy angadin-dRainimanankiarana : ny tsy masaky ny antsoro atao vely manta ; ary nony mivarotra, dia ny masak’ arina ihany no alaina. [2.653]

Ohabolana 37Telo no adidin’ ny takotra: ny mandrako-poana adidiny; ny mandrako-masaka adidiny; ny mandao masaka adidiny. [2.653 #3066]

Ohabolana 38Tono mahafeno lavenona ahy, ka raha tsy masaka tsy avelako. [2.558 #4198]
Tono mahafeno lavenona ahy: raha tsy masaka, tsy avelako. [2.653]

Ohabolana 39Tsakitsaky natonon-jaza : sady tsy manta tsy masaka. [1.147 #T134]

Ohabolana 40Tsy mba ny manta hotoazana aho, fa ny masaka efa mihintsana. [2.165 #377]
Tsy mba ny manta hotoazana, fa ny masaka efa mihintsana (tapia). [2.558 #4556]
Dikanteny frantsayJe ne suis pas un (fruit) vert qu' il faut détacher, mais un (fruit) mûr qui va tomber. [2.165]
Fanazavana frantsayC. à. d. je ne causerai ni ennui ni peine. [2.165]

Ohabolana 41Tsy mety raha fony nitanika nialanalana, ka nony masaka mitady hanentana. [2.558 #4580]

Ohabolana 42Tsy mety raha hiasa miolonolona, fa nony masaka misolantsolana. [2.558 #4587]

Ohabolana 43Tsy mety raha manao masaka atakalo manta. [2.415 #6096, 2.653]
Tsy mety raha masaka atakalo manta. [2.558 #4619]
Dikanteny frantsayIl n' est pas sage de changer ce qui est mûr ou cuit pour ce qui est vert ou cru. [2.415 #6096]
Fanazavana frantsayIl ne faut pas changer ce qui est bon pour ce qui est mauvais, une réalité pour une simple espérance. [2.415 #6096]

Ohabolana 44Vari-vory amin' abatoraka : totoina tsy miray fotsy, ahandroin-tsy miray masaka. [2.558]

Ohabolana 45Vilany vy Ambohimanga : izay alainy dia masaka daholo. [2.415 #2261]
Dikanteny frantsayTout lui réussit ; ces paroles ont été dites par le roi Andrianampoinimerina. [2.415 #2261]
Fanazavana frantsayAmbohimanga est comme une marmite en fer : tout ce que prend cette marmite cuit bien. [2.415 #2261]

Ohabolana 46Voantsikalabàna : ny manta niraraka, ny masaka nihantona. [1.147 #V80]

Fizahan-teny