Fizahan-teny

Ohabolana : mandeha

Ohabolana 1Afo lavitra tsy azo amindroana ; vary zato tsy enti-mandeha. [2.974 #488]
Ro tsy atoraka ; vary zato tsy enti-mandeha. [2.653 #2796]
Vary zato tsy enti-mandeha. [2.415 #2260, 2.558 #4883, 2.165]
Dikanteny frantsayFlamme éloignée ne peut vous chauffer; cent mesures de riz ne peuvent se transporter en voyage. [2.974 #488]
On ne peut emporter cent (grandes) mesures de riz avec soi. [2.165]
On ne peut pas emporter avec soi cent grandes mesures de riz. [2.415 #2260]
Fanazavana frantsaySe disait des biens qu'on ne pouvait dépenser que sur place. [2.415 #2260]

Ohabolana 2Akoho mandeha amin' ny sahafa : solafaka. [2.415 #6267]
Dikanteny frantsayCoq qui marche sur le van : il glisse. [2.415 #6267]
Fanazavana frantsayQuelle que soit votre habileté, ne vous exposez pas en vous engageant dans de mauvais pas. Le van est bombé et glissant. [2.415 #6267]

Ohabolana 3Aleo mandà tsy handeha toy izay hanaiky tsy ho lasa. [2.558, 1.1]
Aleo mandà tsy handeha, toy izay manaiky tsy ho lasa. [2.653 #95, 2.974 #75, 2.165]
Fanazavana malagasyTsy tokony hanaikinaiky foana, nefa hamitaka nony avy eo. [1.1]
Dikanteny frantsayIl vaut mieux refuser d' aller que d' y consentir et ne pas le faire. [2.165]
Mieux vaut refuser de marcher, que dire oui et ne pas s’exécuter. [2.974 #75]

Ohabolana 4Antsiben-dRainisamboady, ka langan' ny an' olona. [2.415 #33]
Antsiben-dRainisamboady : langan' ny an' olona, mandeha misedisedy, fa ny an-tena tsy atao. [2.558 #304]
Antsiben-dRainisamboady : tefitry ny an-olona ; mandehandeha misedisedy, ny any ny tena tsy atao. [2.653 #259]
Dikanteny frantsayCognée de Rainisamboady : elle s' attaque à ce qui est aux autres. [2.415 #33]
Fanazavana frantsayRainisamboady était connu pour s' occuper des affaires des autres et négliger les siennes ; ce proverbe se disait de ceux qui portent la parole pour autrui sans en être chargés. [2.415]

Ohabolana 5Aza atao mandeha ila toa tenon-drafy. [2.165 #1820]
Aza atao mandeha ila toa tenon-dratsy. [2.558 #409, 2.653 #358]
Dikanteny frantsayNe tissez pas d' un côté seulement, comme le fait la femme d' un polygame, de dépit, quand l' autre lui demande de l'aider. [2.165]

Ohabolana 6Aza manao fieran-dRabemila, sady miera no manao. [2.415 #755, 2.653 #437]
Aza manao fieran-dRabemila, sady miera no mandeha. [2.415 #755, 2.653 #437]
Fieran-dRabemila ka sady manao no miera. [2.558 #1164]
Manao fieran-dRabemila : miera dia lasa. [2.415 #4087, 2.165]
Dikanteny frantsayDemander la permission à la façon de Rabemila : il demande et part sans attendre la réponse. [2.415 #4087]
Demander une permission à la façon de Rabemila: il demande et part (sans attendre de réponse). [2.165]
Ne demandez pas la permission à la manière de Rabemila : il ne se contente pas de demander la permission, il exécute. [2.415 #751]
Fanazavana frantsayOn dit que Rabemila avait demandé la permission d' acheter un canon à Andohalo et qu' il le fit avant d' avoir la réponse. [2.415 #755]

Ohabolana 7Aza mandeha foana raha tsy ny zana-dRanona. [2.415 #29]
Dikanteny frantsayN'allez pas avec les jeunes gens si ce n' est avec le fils d' un tel. [2.415 #29]
Fanazavana frantsayOn disait ces paroles aux jeunes filles pour leur dire de ne pas se livrer à n'importe qui mais de conclure mariage. [2.415 #29]

Ohabolana 8Aza mandeha singany toy ny kiraron' Ibeminahy. [2.165]
Mandeha ila ohatra ny kiraron' i Beminahy. [1.1]
Mandeha singany hoatry ny kiraron' i Beminahy. [2.415 #1650]
Mandeha singany ohatra ny kiraron' i Beminahy. [1.10, 1.3, 2.558]
Tsy mety raha mandeha singany, ohatra ny kiraron' Ibeminahy. [2.558]
Tsy mety raha mandeha singany, toy ny kiraron’ Ibeminahy. [2.653 #3449]
Fanazavana malagasyEnti-milaza zavatra roa tokony hiaraka, nefa tsy tafaraka, fa ny iray ihany no ampiasaina na anaovana. [1.1]
Enti-milaza zavatra tsy feno, tsy tokony ho araka ny izy. [1.1]
Ilazana ny olona izay mampiaraka zavatra tsy misy iraisany na mandeha goana tsy mba manao izay fanaom-bahoaka. [1.10]
Dikanteny frantsayCelui seul et n' a pas de compagnon, est comme le soulier que portait Beminahy à pied. [2.415 #1650]
N' allez pas seul comme le soulier que portait Ibeminahy à un seul pied. [2.165]
Qui va seul, comme le soulier que portait Beminahy à un seul pied. [1.3]
Fanazavana frantsayAllusion au personnage d' une légende ; l'expression se disait des gens qui cordaient pas avec les autres. [2.415 #1650]
Qui va sans compagnon, qui est dépareillé. [1.3]

Ohabolana 9Aza mandeha tsy voizina, toy ny lakana mivalan-drano. [2.165 #1205]
Mandeha tsy voizina hoatry ny lakan-jejo. [2.415 #4047]
Mandeha tsy voizina toa lakan-fila. [1.1]
Mandeha tsy voizina toa lakan-jejo. [2.558 #2061]
Mandeha tsy voizina toy ny lakan-jejo. [2.974 #160]
Misosa tsy voizina hoatry ny lakan-jejo. [2.415 #4047]
Tsy mety raha mandeha tsy voizina toa lakan-jejo, na manendry tena toy ny amboa hiantsena. [2.558 #4630]
Tsy mety raha mandeha tsy voizina, toy ny lakana mivalan-drano. [2.653 #3450]
Fanazavana malagasyEnti-milaza olona misosososo miditra na manao zavatra nefa tsy ampandrosoina na asaina manao ilay zavatra akory. [1.1]
Dikanteny frantsayFiler avant même qu’on rame, comme une pirogue instable. [2.974 #160]
N' allez pas sans être envoyé (litt, sans qu' on vous fasse avancer en ramant), comme un canot allant à la dérive. [2.165]
S' introduire sans être invité et s' avancer de soi-même comme une pirogue légère qui s' en va sans qu' on rame. [2.415 #4047]
Fanazavana frantsayN' agissez pas de votre propre chef. [2.165]

Ohabolana 10Aza mihambom-po banga nify, ka tsy mitondra miso mandeha. [2.165 #2057, 2.415 #6220, 2.653 #613]
Aza mihambom-po toa banga ka tsy mitondra miso (antsy) mandeha. [2.558 #745]
Dikanteny frantsayNe faites pas comme l' édenté plein de suffisance, et qui n' emporte pas de couteau en voyage. [2.415 #6220]
S' il vous manque des dents, que l' amour-propre ne vous empêche pas d' emporter un couteau en voyage. [2.165 #2057]
Fanazavana frantsayIl espérait trouver un couteau ; or il n' en trouve pas et il se repent, car il a faim et n' a pas de dents. Ce proverbe se disait des imprévoyants. [2.415 #6220]

Ohabolana 11Aza miringiringy loatra ny fitondrantena : fa ny ho faty indray mandeha leo ihany, fa ny fanindroany no tsy tanty. [2.653]

Ohabolana 12Biby tsy mandeha tsy amin' ny lohany, hazo tsy maniry tsy amin' ny fakany. [2.558 #897]
Biby tsy mandeha tsy ny lohany ; hazo tsy maniry tsy ny fakany ; rano tsy mita tsy ny fandrana. [2.415 #965, 2.653 #764, 2.974 #319]
Mañalihale biby an-davake. [1.68]
Dikanteny frantsayChercher un animal dans son trou. [1.68]
L’animal ne marche que la tête en avant, l’arbre ne pousse que grâce à ses racines, l’eau ne s’écoule que par un canal. [2.974 #319]
Un serpent ne va pas sans sa tête, un arbre ne pousse pas sans ses racines, l' eau ne franchit pas un fossé sans qu' un tronc de palmier creusé lui serve de conduit. [2.415 #965]
Fanazavana frantsayChercher des problèmes. [1.68]
Se disait des enfants et des inférieurs que des gens malveillants montaient contre leurs parents ou leurs chefs et détachaient d' eux. [2.415 #965]

Ohabolana 13Hazakazaky ny osa : mandeha ben’ andro. [1.147 #H19]

Ohabolana 14Indray maka no maty vary ka no handevon-tsotrobe ! [2.558 #1426]
Indray mandeha no maty vary, ka handevin-tsotrobe ! [2.415 #2705]
Dikanteny frantsayParce que votre riz est mort une fois, vous allez enterrer votre grande cuiller ! [2.415 #2705]
Fanazavana frantsayIl ne faut pas se décourager. [2.415 #2705]

Ohabolana 15Indray mandeha no mahazo vodiakoho ka manao mason-renivitsika. [2.558 #1427]

Ohabolana 16Irak' Ingahimbazo : ny mahita ihany no mandeha. [2.415 #3800, 2.558 #1443, 2.653]
Dikanteny frantsayCommissionnaires d' Ingahimbazo : ce sont toujours ceux qui sont au courant, qui partent. [2.415 #3800]
Fanazavana frantsaySe disait de ceux qui abusent des gens de bonne volonté. [2.415 #3800]

Ohabolana 17Izay mandeha tsy miera no mangala-dia. [2.558 #1505]

Ohabolana 18Lahy antitra manina : hitsinjo tsy mahita, handeha tsy afaka. [2.415]
Lahy antitra manin-kavana: hitsinjo, tsy mahita ; handeha, tsy afaka. [2.165 #1954, 2.653 #1295, 2.415]
Dikanteny frantsayUn vieillard s' ennuyant après ses parents (ou ses amis): il voudrait regarder, mais ne peut pas voir; il voudrait aller (auprès d' eux), mais ne peut plus marcher. [2.165 #1954]
Vieux qui a la nostalgie et veut revoir ses parents et son pays : il veut regarder et il ne voit pas, il veut marcher et il ne peut pas. [2.415 #1823]
Fanazavana frantsaySe disait des désirs inutiles ou impossibles. [2.415 #1823]

Ohabolana 19Lahiantitra manin-kavana: hitsinjo mipetrapendrana, handeha godrogodro lohalika. [2.558 #1675]

Ohabolana 20Lambo nandeha, vato nivaringarina : mandehana fa samy ratsy. [1.147]

Ohabolana 21Madio midina, toy ny andevo manasa lamban' Antananarivo. [2.165 #1551]
Madio midina, toy ny andevon’ Antananarivo manasa lamba. [2.653 #1391]
Madio midina toy ny tsongavavin' Antananarivo handeha hanasa lamba. [2.558 #1826]
Dikanteny frantsayÊtre propre en descendant, comme les esclaves s' en allant laver les vêtements (de leurs maîtres) de Tananarive. [2.165]
Fanazavana frantsayEn descendant de la ville vers la rivière, les esclaves se paraient des vêtements de leurs maîtres, et c' est pour cela qu' ils étaient propres. [2.165]

Ohabolana 22Manao lian-dranomasina : mandeha, fa mbola ho avy. [2.415 #5857]
Dikanteny frantsayDésirer à la façon de la mer : elle s' en va, mais elle reviendra. [2.415 #5857]
Fanazavana frantsayProverbe betsimisaraka. [2.415 #3110]

Ohabolana 23Manao loa-barin-dRenimpela : ny haka sifotra no feno lovia, fa ny ho any Mantasoa mandeha manaraina. [2.558 #2006, 2.653 #1550]

Ohabolana 24Mandeha daika, mitomoe-daika. [2.165 #1003, 2.558 #2057]
Mandeha, daika ; tomoe-daika. [2.653 #1580]
Dikanteny frantsayIl est gauche en marchant, et il est gauche en restant en place. [2.165 #1003]

Ohabolana 25Mandeha ho aze ka pompeñi Manja. [1.68]
Dikanteny frantsayCouler toujours comme la pompe de Manja. [1.68]

Ohabolana 26Mandeha irery, sahalain' Andriamanitra; mandeha roa, sahalain' olombelona. [2.165 #24, 2.653 #1581]
Dikanteny frantsayQuand on est seul (pour faire le bien) c' est Dieu qui juge; quand on est deux (ou plusieurs) ce sont les hommes. [2.165 #24]

Ohabolana 27Mandeha miadana toy ny dian' andriana. [2.415 #4013]
Dikanteny frantsayMarcher lentement comme le cortège royal. [2.415 #4013]
Fanazavana frantsayQuand le souverain allait en voyage il était accompagné d' un grand cortège qui embarrassait la marche. [2.415 #4013]

Ohabolana 28Mandeha sesika, mandiny disaka. [1.147 #M27]

Ohabolana 29Mandeha tsy fidiny hoatry ny zaobavim-boka. [2.415 #2007]
Dikanteny frantsayAller contre son gré comme la belle-soeur d' un lépreux. [2.415]
Fanazavana frantsayLa veuve devait épouser le frère de son mari décédé. [2.415 #2007]

Ohabolana 30Mantongory mienatra : mandeha tsy amin’ entana. [1.147 #M79]

Ohabolana 31Maty aho basin' janako : mbola tsy napoakao indray mandeha akory, ka afaka ny sofiny. [2.415 #924, 2.653 #1660]
Dikanteny frantsayQue je suis malheureuse pour le fusil de mon fils : vous ne l' avez pas fait partir une seule fois et déjà le chien est cassé. [2.415 #924]
Fanazavana frantsaySe disait des personnes qui se laissaient absorber par le regret d' une perte matérielle au lieu de penser aux personnes : gens à courte vue, à petites idées. [2.415 #924]

Ohabolana 32Maty indray mandeha leo ihany, fa ny fanindroany no tsy tanty. [2.974 #367, 2.653]
Dikanteny frantsayMourir une fois passe : mais deux fois, c’est trop. [2.974 #367]

Ohabolana 33Matory mitsangana, mandeha mitsivalana toa lamba. [2.558 #2196]

Ohabolana 34Mihazakazaka avy orana: handeha mafy toa maninana ny lanitra, handeha mora kotsakotsa. [2.558]

Ohabolana 35Mihazakazaka avy orana: miezaka mafy, toa maninana ; handeha miadana, toa tsy manahy. [2.653 #1768]

Ohabolana 36Miomàna hianareo manana omby, fa ny mahery mandeha aza matin' ny sasany, hoy Rafotsibe maty kary. [2.558 #2358]

Ohabolana 37Mitsapika ny teny, mandeha ny avelo : ny avelo tsy takona afenina. [2.653 #1904]

Ohabolana 38Mpamosavy vao mpianatra ka mandeha diavolana. [2.415 #164, 2.558 #2569, 2.653 #1956]
Dikanteny frantsaySorcier encore inexpérimenté : il a tellement hâte de faire son sabbat qu'il y va même par un clair de lune. [2.415 #164]
Fanazavana frantsaySe disait des gens passionnés ou des gens inexpérimentés et maladroits. [2.415 #164]

Ohabolana 39Ny mandeha tsy zoto, ny mijanona tsy laina. [1.1]
Ny mandeha tsy zoto, ny mipetraka tsy laina. [2.415]
Ny mitoetra tsy laina, ny mandeha tsy zoto. [1.3, 2.415]
Fanazavana malagasyAdidy no aleha ary andraikitra no ijanonana, ka izay mahatsara zavatra no atao, fa tsy hoe akory izay mandeha dia olo-mazoto ay izay mijanona dia olo-malaina. [1.1]
Enti-milaza fa fanatanterahana adidy no atao fa tsy fitiavana hanao an' itsy na hanao an' iroa akory. [1.1]
Dikanteny frantsayRester n' est point de la paresse, aller n' est point du zèle. [2.415 #3731]
Fanazavana frantsayIndifférent pour rester ou pour partir. [1.3]
On est libre d' agir ou de ne pas agir. [2.415 #3731]

Ohabolana 40Ny maty indray mandeha leo ihany, fa ny maty indroa no tsy tanty. [2.415 #2902]
Ny maty indray mandeha leo ihany, fa ny maty indroa no tsy telina. [2.415 #2902]
Dikanteny frantsayMourir une fois est supportable, mais mourir pour la seconde fois est intolérable. [2.415 #2902]
Fanazavana frantsayCe proverbe était dit par ceux qui perdaient un procès ou avaient malheur sur malheur. [2.415 #2902]

Ohabolana 41Ny nifin’ ondry no tsara tokana, fa ny mandeha irery tsy valiana. [2.653]
Ny nifin’ ondry no tsara tokana, fa ny teny tsy tsara tokana. [2.653]
Ny nifin' ondry no tsara tokana fa tsy ny teny. [2.558 #3171]

Ohabolana 42Raha indray mandeha no misambo-bary ka tsy mahazo, aza mandoro ny fatambary. [2.165 #966]
Raha indray mandeha no misambo-bary tsy mahazo, aza dorana ny fatambary. [2.558 #230]
Dikanteny frantsayPour une fois que vous désirez emprunter du riz et qu' on ne vous en donne pas, n' allez pas brûler la petite corbeille. [2.165]
Fanazavana frantsayIl ne faut pas se décourager trop vite! [2.165]

Ohabolana 43Raharahan' i Mantasoa, ka ny miera maty venty, ary ny mandeha fotsiny mandoa loso. [2.415 #393]
Raharahan' i Mantasoa, mandeha tsy miera, maty loso ; mandeha miera, maty venty. [2.415 #393]
Raharahan' Imantasoa: ny miera mandoa venty, ny mandeha fotsiny maty loso. [2.165]
Raharahan' Imantasoa : ny miera maty venty, ny mandeha fotsiny maty loso. [2.558 #3646]
Raharahan' i Mantasoa: ny miera maty venty, ny mangala-dia maty loso; ny mitoetra lany lamba aman-tsalaka. [2.415 #393, 2.653, 1.1]
Dikanteny frantsayCorvée de Mantasoa : ceux qui s' absentent avec permission sont à l' amende de seize sous, et ceux qui s' absentent sans permission sont à l' amende d' une demi-piastre. [2.415 #393]
Le travail à Mantasoa: ceux qui demandent une permission payent quatre-vingts centimes; et ceux qui s' absentent sans permission payent deux francs cinquante. [2.165]
Mantasoa : ceux qui s' absentent avec permission sont à l' amende de seize sous ; ceux qui s' absentent sans permission sont à l' amende d' une demi-piastre ; ceux qui sont présents usent au travail leur lamba et jusqu' au salaka qui entoure leurs reins. [2.415]
Fanazavana frantsayAu temps de Ranavalona 1ère il existait à Mantasoa (à 60 km. à l' est de Tananarive) de grands ateliers établis par J. Laborde pour le compte du gouvernement malgache. Des centaines d' ouvriers (jusqu' à 1500, dit-on), y fondaient des canons, y fabriquaient des poteries, etc. Des chrétiens persécutés y étaient aussi employés et ce n' est peut-être qu' à ces derniers que s' appliquaient les dures mesures qui ont passé en proverbe. [2.165]
La corvée dans les ateliers royaux de Mantasoa était particulièrement pénible ; le proverbe se disait de toute corvée dure et pénible : le français Laborde avait construit à Mantasoa à 40 km de Tananarive, des ateliers royaux où l'on faisait des armes. [2.415 #393]

Ohabolana 44Ranalahy mangery am-pihinanana : mandehana ny handeha fa tanako ity. [1.147 #R22]

Ohabolana 45Randran-gita natao vokim-pelaka : sady mandeha mamepeka. [1.147 #R27]

Ohabolana 46Ratsy tarehy handeha hilanona, ka maraina ihany no izy. [2.165 #1290]
Ratsy tarehy handeha hilanona, ka ny maraina ihany no izy. [2.558 #3727]
Ratsy tarehy handeha hilanona : maraina ihany no izy. [2.415 #1785, 2.653]
Dikanteny frantsayFemme laide qui va voir les réjouissances publiques : elle n' y va que le matin. [2.415 #1785]
Une femme laide voulant se rendre à une fête publique: c' est de bon matin qu' elle doit se mettre en route. [2.165]
Fanazavana frantsayElle a honte. [2.415 #786]
Pour ne pas trop se faire remarquer. [2.165]

Ohabolana 47Salasala toa mpantsaka tratr' orana : miadana, toa miandry loza ; mihazakazaka, toa maninana ny lanitra. [2.415 #791]
Salasala toy ny mpantsaka tratr' orana: miadana, toa miandry ny loza; mihazakazaka, toa maninana ny lanitra. [2.165 #988]
Salasala toy ny olona mantsaka tratr' orana : mandeha mora toa miandry loza, mihazakazaka toa maninana ny lanitra. [2.558 #3819]
Salasala, toy ny olona mantsaka tratr’ orana: miadana, toa miandry loza ; mihazakazaka, toa maninana ny lanitra. [2.653 #2851]
Dikanteny frantsayIndécis comme le porteur d' eau surpris par la pluie : s' il va lentement, il s' expose au malheur ; s' il court, il a l' air de rivaliser avec le ciel. [2.415 #791]
Qui ne sait trop que faire comme un porteur d' eau atteint par la pluie; s' il continue à marcher lentement, il semble attendre le malheur; mais s' il se met à courir, il paraît vouloir rivaliser avec le ciel. [2.165]
Fanazavana frantsaySe disait des gens qui étaient chez les seigneurs ou les chefs et ne savaient comment faire pour les contenter ; et aussi des gens perplexes qui ne savent comment faire parce qu'ils ont toujours tort. [2.415 #791]

Ohabolana 48Satrin' ny maniraka lasa-davitra, satrin' ny irahina tsy handeha. [1.1]
Satrin' ny maniraka lasa-davitra, satrin' ny irahina tsy mandeha. [1.3 #588, 2.415 #679, 2.558 #3864, 2.653 #2883]
Satrin' ny mpaniraka, lasa-davitra; satrin' ny hirahina tsy handeha. [2.165 #1204]
Fanazavana malagasyEnti-milaza fa ny mpanome baiko moa ta hampanao raharaha foana, ny baikoina kosa zarany tsy hisy baiko hatao. [1.1]
Dikanteny frantsayCelui qui envoie aime qu' on aille loin, l' envoyé au contraire préfère ne pas bouger. [1.3 #588]
Celui qui envoie aime qu' on aille loin, mais l' envoyé préfère ne pas bouger. [2.415 #679]
Celui qui envoie voudrait envoyer loin, mais celui qui est envoyé voudrait bien ne pas partir du tout. [2.165]
Fanazavana frantsayCeux qui commandent exigent beaucoup, ceux qui sont commandés font le moins possible [1.3 #588]
Le maître exige beaucoup de travail, et le subordonné en fait le moins possible ; ce proverbe se disait aussi de deux intentions contradictoires. [2.415 #679]
L' employeur désire obtenir beaucoup de travail, mais l' employé désire en faire le moins possible. [2.165]

Ohabolana 49Sikim-balaka mahay mamindra, sampin-kavia, mahay mianjaika. [2.558 #3886]
Sikim-balaka, mahay mandeha ; sampin-kavia, mahay mihaingo. [2.415 #2461, 2.653 #2895, 2.165]
Dikanteny frantsayCelui qui se ceint les reins sans trop serrer montre qu' il sait marcher, et celui qui jette le bout de son lamba sur l' épaule gauche montre qu' il sait s' habiller. [2.165]
Qui met un lamba autour de ses reins et laisse pendre un bout sait marcher ; qui se drape de la main gauche sait se parer. [2.415 #2461]

Ohabolana 50Soa kenda hahay mitsako; soa lavo hahay mandeha. [2.653 #2908, 2.165]
Soa lavo hahay mamindra, soa kenda hahay mitsako. [2.558 #3904]
Dikanteny frantsayIl est bon de s' étrangler pour apprendre à mieux mâcher ensuite; il est bon de tomber, ça apprend à mieux marcher. [2.165]

Ohabolana 51Somondrara vady, tsy mandry mandeha. [1.147 #S54]

Ohabolana 52Tafondro mandeha. [2.415 #456]
Dikanteny frantsayC' est un canon qui marche. [2.415 #456]
Fanazavana frantsayExpression pour dire un canon sur son affût. [2.415 #456]

Ohabolana 53Toy ny lamba: raha tezitra, isikinana; raha mandry, irakofana; raha mandeha, itafiana. [2.165]
Toy ny lamba: tezitra, isikinana; mandry, irakofana : mandeba, itafiana ; faly, isampinana. [2.653 #3207]
Toy ny lamba : tezitra isikinana, mandry irakofana, mandeha itafiana faly isampinana. [2.415 #1718, 2.558 #4300]
Dikanteny frantsayC' est comme le lamba : dans la colère, on s' en ceint les reins ; couché, on s' en couvre ; en marche, on s' en revêt ; content, on s' en sert pour se draper. [2.415]
Pareil au lamba: quand on est en colère, on s' en ceint les reins; pour dormir, il sert de couverture; quand on sort, il sert de vêtement. [2.165]
Fanazavana frantsayLe lamba, vêtement national, est une espèce de grand châle enveloppant tout le haut du corps et une partie des jambes, et pouvant même traîner jusqu' à terre, il est en toute espèce de tissus, et sert à plusieurs usages, comme le montre ce proverbe. [2.165]
Paroles d'éloge : ce proverbe était fréquemment employé dans les discours publics, par exemple dans les discours royaux. [2.415 #1718]

Ohabolana 54Toy ny toho asesi-mamba. [2.558 #4338, 2.653 #3238]
Toy ny toho atosiky ny mamba, mandeha amin-tahotra. [2.165 #924]
Dikanteny frantsayComme les petits poissons poussés (vers le bord) par le caïman, c' est par crainte qu' ils vont. [2.165]
Fanazavana frantsayOn dit que le caïman les pousse vers la rive pour saisir le pêcheur qui voudra les prendre. Ce proverbe servait d' excuses aux petits que les grands envoyaient voler. [2.165]

Ohabolana 55Tsy mety raha natositosika handeha, fa nony lasa natao folo hafatra. [2.558 #4655]

Ohabolana 56Tsy misy mahay mandeha ohatra ny akoho, fa raha mandeha an-tsahafa solafaka. [2.558]
Tsy misy mahay mandeha tahaka ny akoho fa raha mandeha an-tsahafa solafaka. [1.1]
Tsy misy mahay mandeha toy ny akoho ; fa raha mandeha amy ny sahafa, solafaka. [2.653]
Tsy misy mahay mandeha toy ny akoho ; fa raha mandeha amin’ ny sahafa, solafaka. [2.974 #288]
Fanazavana malagasyAoka hitandrina na dia izay milaza azy ho mahay aza fa raha sendra ny sarotra mety ho voa. [1.1]
Dikanteny frantsayLa poule est le plus habile des marcheurs ; mais s’il lui arrive de marcher sur le van, la voilà qui glisse. [2.974 #288]

Ohabolana 57Tsokan’ omby mahian’ Ivonizongo: atontona, tsy mandeha; trohina, mamahana; nefa raha tazanina, toa hirotsaka ihany. [2.653]
Tsokan' omby mahian' i Vonizongo : atontona tsy mandeha, trohina mamahana, nefa raha tazanina toy ny hirotsaka ihany. [2.558 #4470]

Ohabolana 58Voalatsa-bato tsy hinona, ka misaron-doha mandeha. [2.415 #177, 2.558 #4983, 2.653 #3702]
Dikanteny frantsayN'être pas désigné pour subir l' épreuve du tanguin et cependant se couvrir la tête en marchant. [2.415 #177]
Fanazavana frantsayAller la tête couverte était une marque de sorcellerie ; le sens est qu' on peut se tenir tranquille lorsqu' on est quitte d'une difficulté. [2.415 #177]

Ohabolana 59Zazavavy mandeha vao isa. [2.415 #1600]
Dikanteny frantsayJeune fille qui sort pour la première fois. [2.415 #1600]

Fizahan-teny